P1 Godmorgon, världen!

Satt och lyssnade på reprisen av Godmorgon, världen! Ulf Wickbom talade under rubriken:

Äran av att bli kränkt

Förr var det fint att bli utvald, att ha uträttat något. Ett bättre sätt till ära och berömmelse idag är att bli kränkt och sviken. Funderingar signerade Ulf Wickbom.

Ulf Wickbom i P1 kommenterade ett tidigare P1 programs intervju av två personer på arbetsförmedlingen i Arboga. En man och en kvinna, båda arbetslösa. Kvinna ville inte sätta sig i skolbänken och mannen ville inte ha ett arbete i en fabrik utan ville jobba med männsikor exempelvis i skola. Reportern borde fritt tolkat utifrån Wickbom både granska missförhållanden som rikets styre kan påverka men även individens eget ansvar och skyldigheter; Ansvar för sig själv och skyldighet att göra det bästa utav sin situation.

Jag kommer ihåg att jag lyssnade till intervjun som gjordes i Arboga när jag satt på bussen hem från jobbet härom veckan. Nu påminns jag om intervjun och Wickbom sätter den kärnfullt i sammanhanget vilka är fria och vilka är ofria med orden "Den som lever på bidrag är inte alltid fri och kanske inte ens ett drabbat offer.".

Jag anser att det skiljer i inställning mellan att vara arbetslös, arbetssökande eller till arbetsmarknades förfogande. Det finns även andra ord för att beskriva att man är mellan arbeten. Det går även att starta eget och skapa nya arbetstillfällen, förutsatt att myndigheter inte sätter käppar i hjulet! Vidare anser jag det som rimligt att ett trygghetssystem finns som gör att individer ekonomiskt klarar att ställas utanför arbetsmarknaden men även att det är orimligt att individer erhåller ersättning ur trygghetssystem även när de väljer att inte arbeta.

Wickbom citerade halvt om halvt Leif Molinder, personaldirektör på Eriksbergs Mekaniska Verkstad EMV från 1970 och enligt Wickboms beskrivning lade ner flest svensk varv.
Ungefärligen vad Molinder svarade Wickbom på frågan hur kändes det var: Fantastiskt! Tänk så kränkande att gå till jobbet varje dag, hamra fartygsplåt i åtta timmar och se att plåtbiten hade sjunkit i värde. Jag befriade dessa männsikor, jag flyttade dem till ett värdigt arbetsliv.