Bakåtsträvare i Lärarförbundet
Lärarförbundets mätning av bästa skolkommun har i år tagit med "Två kriterier är nya för i år - andel elever som är godkända i alla ämnen i årskurs 9 och andel elever godkända i alla ämnen i förhållande till "salsa", skolverkets index som tar hänsyn till socioekonomisk situation."
Hade Lärarförbundet haft med SALSA som ett kriterium tidigare så må det vara förlåtet, men att ta med det som ett nytt kriterium nu är helt otidsenligt! Gör om, gör rätt och besök Haninge och lär er varför alla barn kan klara grundskolan.
(Lärarförbundet har rätt i att läraren är den viktigaste personen för att barnen ska nå målen, så jag sågar dem inte totalt.)
Etiketter: majoriteten, utbildning
posted by Peter Olevik Dunder at onsdag, oktober 15, 2008
1 Comments:
Klarar verkligen ALLA barn sig i Haninge? Bland de som trots allt inte klarar sig: hur ser deras bakgrund ut om man tittar lite närmare?
Haninge lyckas antagligen inte bättre inte för att de bortser från sociala och ekonomiska faktorer. Varje lärare vet att så enkelt funkar det inte. Om läraren struntar i det specifika barnets bakgrund kommer man inte att lyckas därför att all fungerande undervisning bygger på respektfulla relationer och förståelse. Att inbilla sig att ett barn med alkoholiserade föräldrar alltid skall kunna prestera bra i skolan är idiotiskt; för att göra skolan till en trygg oas i kaos måste lärarna till stor del ersätta föräldern för att lyckas med denna elev.
Men man har troligen lyckats bättre än andra med att förstå hur man från skolans sida skall tackla dessa skillnader, och satsat sina resurser på att jobba med vad barnen faktiskt kan, snarare än att jaga deras problem eller hänvisa till hemmet. Helt enkelt bestämt sig för att fokuset är skolan, och att skolans ansvar är att göra denna miljö meningsfull.
Höga förväntningar är en nyckelfaktor för skolframgång och meningsfullhet.
Men vad höga förväntningar egentligen består i är ofta inte helt lätt att definiera. För många skolkonservativa innebär det mycket läxor och mera lärarauktoritet. Men detta kan faktiskt tolkas som låga förväntningar, eftersom det samtidigt innebär mer instruktion och mindre utrymme för eleverna. Det innebär ofta också nötning och repetition, vilket i stort sett all etablerad och internationell skolforskning förkastar (och mina och andras barn).
Det andra sättet att tolka höga förväntningar, är ge utmanande uppgifter och projekt med öppna lösningar. Att få jobba på gränsen av sin förmåga helt enkelt.
Det första förväntningen är en förväntning om anpassning och att bli "skolintelligent".
Den andra typen av förväntningen handlar om att utveckla förmågan till analys och tänkande.
Fokus på skolan, hänsyn till olika förutsättningar och höga förväntningar är vinnarreceptet.
Fokus på ordning och reda och avsaknad av kunskapsresonemang, likriktning genom att strunta i sociala och ekonomiska faktorer och faktiskt låga förväntningar är vad jag ser hos (fp).
Efter att ha avverkat ett antal skolor, numera bor vi utomlands, så har skolor med den sistnämnda profilen alltid varit de sämsta.
Skicka en kommentar
<< Home