Studiemotiverande folkhögskolekurs (SMF) nu permanent ett verktyg i verktygslådan

Folkhögskolorna visade redan under alliansregeringen att de kan leverera på Extra studieveckor och Studiemotiverande folkhögskolekurs (SMF). Nu presenteras i den rödgröna regeringens förslag till statsbudget för nästa år att SMF permanentas. Ett efterföljande steg vore att regeringen tar sig an de extra studieveckorna och den grundplåt som finansierar folkhögskolorna. Vi får se hur och när så sker.

Åter till SMF:en så är det bra i sak och ganska väntat att det blir permanent. Även om det varit okänt när i tid förslaget skulle komma så var det väntat att några delar skulle lyftas och permanentas nu. Det är nämligen ett klokt drag för regeringen att raskt permanenta så mycket de kan. Annars blir effekterna lägre och eller långsammare.

Jag tror att regeringen är väl medveten om hur det brådskar för dem att göra saker som ska kunna avläsas inom något år. Deras första år har varit att administrera en alliansbudget, med smärre justeringar, vilket gjort att Sverige gått bra. Nu måste den rödgröna regeringen sjösätta ett antal saker för att dessa ska hinna ge effekt inför 2018 när nästa val (senast) hålls.

SMF fungerar redan nu men som med allt som är tillfälligt kan omfattningen bli ryckig. Folkhögskolorna har olika förutsättningar (läs: eget kapital) för att kunna ta risker i en osäker och ryckig politisk värld. Genom att permanenta SMF ges bättre planeringsförutsättningar och därmed en ökad långsiktighet. Sen borde systemet ändå ses över för att förbättras. Särskilt då det ska bli permanent. Arbetsförmedlingen riskerar att bli en flaskhals eftersom de ska bereda och besluta. Extra studieveckor och den grundplåt av studieveckor som huvudfinansierar folkhögskolorna är en annan sådan fråga. Nu valde regeringen att lägga krutet på en riktad satsning istället med yrkesutbildningar på folkhögskola för personer i Jobb och utvecklingsgarantin (möjligen delvis för att täcka upp tappet av att lägga ner dess tredje fas). Jag hoppas att det här är mer än ett sätt att lappa och laga i JoUG. Fas 1, 2 och 3 hade forskningsstöd, även de lämnade en del att önska. Yrkesutbildningar behövs i större omfattning och folkhögskolornas pedagogik gör att fler personer kan tillgodogöra sig en utbildning.

Därför tror jag på den delen av satsningen men räds samtidigt om 24 månader i utbildning där blir ett sätt att hyfsa statistiken snarare än att hjälpa. Utfallet får vi se framåt 2018-2020. Statistiken på arbetslöshetsåtgärder däremot kan tänkas gå ner redan 2016 och framåt, beroende på hur detta sätts i verket. Det är alltid en farhåga att människor ska bli brickor i ett spel. Folkhögskolan har så mycket gott att bjuda och kan nog också hanka sig fram i mindre lyckade system, men det är ett stort ansvar politiker har att skapa system som har stöd i forskning, i folkmedvetande och är ekonomiskt sunda. Här är det ännu många frågor. På det stora hela är, vid en första anblick, den här delen av regeringens förslag till statsbudget hoppingivande.

Peter Olevik Dunder, 
sedan 2014 ledamot i styrelsen för folkhögskolan Alma och allmänt samhällsintresserad

Advent 2014 - 18 JA! Reformera.

Kan Migrationsverket och bakomliggande regelverk förbättras? JA! Jag har sett närstående som hanterats i det maskineriet. Reformera.

Vad göra? Självfallet ska politiker lägga förslag för att minska kostnader och effektivisera verksamheter, oavsett politikområde - allt annat vore slöseri. Har Hägglund rätt förslag? Till del ja, till del nej.

I kommentarsfältet på DN:s FB vidtog direkt en pseudodebatt. Är det rätt att debattera? Ja, det är rätt att debattera förslagen. Däremot är det kontraproduktivt att förkasta eller förminska eller insinuera mm. Det är genom att idéer/förslag bryts mot varandra som vi kommer framåt. Och jag åtminstone är övertygad om att saker alltid kan göras bättre.

Advent 2014 - 17:2 Rumäniens problem

Jenny Sonesson föreslår att Rumänien erbjuds mer hjälp men öppnar samtidigt för de stora hårdhandskarna. Jag tycker att hon har rätt. Problemen i Rumänien måste adresseras och det nu! 

"Enligt EU:s statistikmyndighet Eurostat är drygt 40 procent av Rumäniens befolkning fattig. Mest marginaliserade är romerna vars levnadsvillkor enligt FN kan jämställas med folken söder om Sahara, de fattigaste i hela världen. Uppenbarligen saknar det politiska ledarskiktet viljan, förmågan och kanske empatin för att på allvar hjälpa sin nästa, trots att EU-medel finns." 

"Det är ohållbart att miljoner EU-medborgare lever i armod. Om Rumäniens politiker inte visar verklig förändringsvilja måste diskussion föras om landet kan vara med i EU då Köpenhamnskriterierna för medlemskap inte efterföljs."

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/rumanien-bygger-katedral-struntar-i-misaren_4194897.svd

Adventskalender 2014 - Lucka 10: Nobel

Lucka 10: Nobel NightCap. 

Skjutsat hustrun och vår (tredje) ukrainska gäst denna vecka till efterfesten med stort E, dvs Nobel NightCap som i år hålls på Handels. Själv nu hemma för en kopp te och förberedelser av morgondagen.

OECD-snitt på antal lärare kanske ger bättre skolresultat

Bra lärare ska ha bra lön! Staten har nu gått in och finansierar lektorstjänster och förstelärartjänster i Sveriges skolor, det är bra. Arbetsmarknadens parter skulle möjligen ha kunnat ta en annan roll och bidragit till ökad lönespridning, men det verkar vara en svår utmaning inom stora delar av svensk arbetsmarknad.

Lektorer och förstelärare skiljer dock ut sig från det som tidigare var lärartjänster. Nu skapas en karriärväg - att vara duktigt lärare i klassrummet och få fortsätta vara i klassrummet.

Äntligen! Äntligen skapas en tydlig lönemässig och förhoppningsvis statusmässig skillnad som kan få fler att välja läraryrket. Det är nämligen duktiga lärare som gör skillnad inte att ytterligare utan urskiljning öka på antalet vuxna i skolan så som varit modellen i Sverige.

"Rapporten ”Sätt lärarna i första klass” påpekar också att de länder som visar bättre resultat än Sverige i samtliga kategorier i den internationella kunskapsmätningen Pisa har ännu lägre lärartäthet än OECD-genomsnittet. Kunde vi lägga oss på den nivån skulle alla lärare kunna få 9000 kronor mer i månaden utan att skolkostnaderna steg. Lägre lärartäthet ger förstås inte bättre kunskaper i sig, men lägre lärartäthet än dagens svenska är fullt förenlig med goda resultat." PJ Anders Linder (SvD 17/5-2013)

Låt lärare vara lärare och ge duktiga lärare duktigt betalt.

Peter Olevik Dunder 

GOTT NYTT 13!

God nytt år och god fortsättning! Det är (bara) genom det du, jag eller andra människor skapar som vi bygger en bättre värld. Gör det bästa av 2013!

Peter Olevik Dunder

Nobeldagen 2012

Nobeldagen ger uppmärksamhet till framsteg inom vetenskap och konst, det ger också uppmärksamhet till årets klänningskreationer och årets Nobelmiddagsmeny och sist men inte minst ger det Sverige uppmärksamhet i världen.

För det är klart att tillsammans med IKEA och ett fåtal andra företeelser är Nobelprisen vad som i huvudsak bidrar till att sätta en bild av vårt land i världen.

Uppmärksammandet av Raoul Wallenberg-året 2012 är bra och ger utdelning här och nu samt förhoppningsvis ett antal år framöver men Nobelprisutdelningarna i Stockholm och Oslo ger PR-utdelning varje år.

Ibland för att som Jasenko Selimovic twittrade ang Mo Yen "Fel låt vann!" eller som för några år sedan när debattens vågor gick höga om Obama som fredspristagare. Det säljer lösnummer och bidrar även till en högst befogad debatt, men. Det stora är att duktiga kvinnor och män, världens främsta inom sina fält, får utmärkelsen (och en prissumma) med den största tyngd. Andra prisutdelningar jämförs mot eller söker draghjälp av Nobelvarumärket, t ex Right Livelihood nyligen. Liksom Stockholm tidigare försökt sig på Nordens Venedig blir det närmast en kopia när det inte bärs av egen kraft. Nu marknadsförs the Capitol of Scandinavia med visionen ett Stockholm i världsklass istället vilket synes mig bra mycket klokare.

Från huvudstad till världsstad betitlas borgarrådet Madeleine Sjöstedts blogg och det är rätt riktningen för vår region i den globala konkurrensen. Sverige bör också, enligt min mening, likt Stockholmsregionen lyfta sig i kragen och sträva efter att vara längst framme.

Litteraturpristagaren 2012 Tomas Tranströmer är undantaget som bekräftar regeln. Sverige ska inte bara dela ut Nobelpris - vi ska vinna dem också. Folkpartiets ambitiösa reformer på utbildningsområdet behöver byggas vidare på. Både  bildnings- och forskningsområdet behöver lyftas för att nationen Sverige ska lyfta. Det räcker inte med att leva på PR kring att dela ut Nobelpris. Sverige behöver återupprättat bildningsideal och fortsatta reformer av högskoleväsendet för vara med och fajtas bland de främsta. Skolan utgör basen, både grundskola och gymnasium, men även samhällets bildningsideal har en genomgripande påverkan. Pojkar klarar sig sämre i skolan än flickor, det kan vara både skolans sätt att möta eleverna men också samhällets syn på bildning. Att göra bra ifrån sig i skolan måste i dessa pojkars ögon ses som något positivt. Vi har inte råd att halva befolkningen ska hamna på efterkälken, vare sig det är flickor eller pojkar. Vi ska vinna Nobelpris!

Peter Olevik Dunder

Udd i debatten och spets i utbildningen

Ikväll behandlade kommunfullmäktige i Haninge årsbokslutet för 2010. Stundtals fanns udd i debatten och förutom den svartmålning vissa inom oppositionen gjort till sitt adelsmärke så fanns också sund granskning av 2010.

En enig revision med företrädare från både majoritet och opposition lämnade en ren revisionsberättelse. De har även under året gjort granskningar av verksamheter, t ex bygglov och kompetensförsörjning inom stadsbyggnad. Det hjälper oss till förbättring, vilket det ständigt kommer finnas utrymme för.

Dagens stora nyhet är att nu spetsutbildningar på allvar ska tillåtas. Jan Björklund (FP) berättar i ovanstående YouTube om utbildningarna och att regeringen nu fattat beslut.

Kommer ihåg hur jag som ny i politiken 2007 fick igenom att dåvarande Barn- och utbildningsnämnden i Haninge skulle utreda spetsutbildningar på gymnasiet. Då motarbetades det av moderaterna, nu får nysossarna svårt. De kanske till och med kan tänka sig att omfamna tanken? (Jag är inte bitter.)

Jag gläds åt nyheten och att begåvade svenska elever nu äntligen ska mötas av den svenska skolan. Här får vi kanske något för årsbokslutet 2013 eller 2014.

Resultat framför kvoter - svensk förskoledebatt

Mätningar i förskola och skola ska fokusera på resultat, inte antal lärare. Vad uppnås måste få vara viktigare än kvoten barn/vuxen. Skolverkets rapport från igår rapporteras i Metro mfl. Krigsrubrikerna lyder larmrapport. Men vad är det som rapporteras?

Utbrutet leder en mätning av barn per lärare bara till rubriker, det säger inget om vad som uppnås. Jag förstår att det kan locka till läsning, men var är analysen? Jag förstår också att det kan vara svårt att i politisk opposition driva på en synvända i svensk skolretorik men att skolverket faller igenom och agerar likt en lobbygrupp är bortom mig.

"Kraven på förskolan tydliggörs

1 juli kommer den nya skollagen och en reviderad läroplan att börja tillämpas i förskolan. Det innebär bland annat ett förstärkt pedagogisk uppdrag för förskolan. Verksamheten i förskolan ska främja barns utveckling, kreativitet och lärande. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för verksamheten.
- Utvecklingen mot allt fler stora grupper i förskolan är oroväckande eftersom en kvalitetsfaktor är just barngruppernas storlek och sammansättning. I dag går allt fler barn i förskolan under allt längre tid och då är kvaliteten mycket viktig, säger Carina Hall [undervisningsråd]."

Det är inte bra att som kommun hamna sist i mätningar, även om mätningen i sig är ett oprecist instrument. Anledningen att placeringen i sig inte är bra är att debattens fokus läggs på antalet huvuden istället för resultat. Även jag vill förbättra förskolan och hoppas att vi också ska kunna göra det samtidigt som vi är en växande kommun. Förhoppningsvis kan vi dessutom förbättra barn/vuxen-parametern som dagens debatt nu kretsar kring.

Fjärde generationens kärnkraftverk

SVTplay beskriver på mindre än en minut vad 4:e generationens kärnkraftverk skulle kunna innebära. Kort och gott, dagens avfall (100 000 år) används som bränsle i 4:e generationen och dess avfall behöver slutförvaras i (endast) 500 år.

Katederbegreppet nog för att starta en debatt i Sverige

Har ögnat i twitterflödet #merkateder och jag vill, helt utan vetenskapliga belägg för detta, påstå att det inte finns några bättre ord för att få igång en rasande debatt i Sverige än orden kateder, flum eller betyg.

Det verkar som många debattörer får ett rött skynke framför ögonen och vildsint rusar på. Det hade kanske räckt med att de sansade sig för ett ögonblick och läste det tredje sista stycket från slutet i söndagens DN debatt.

Jan Björklund (FP) skriver i DN 2011-03-13:

Valet av metod för undervisningen är ett beslut som bör fattas av respektive lärare. Men ytterst har staten ett ansvar för skolresultaten i Sverige, och staten bör ta på sig en mer aktivt normerande roll. Den under lång tid förhatliga ”katederundervisningen” måste återigen bli vanligare i svenska klassrum. Lärarledd undervisning handlar inte bara om att läraren ska gå igenom stoffet, förklara, instruera och repetera utan också att läraren har en aktiv dialog med eleverna i helklass där man vänder och vrider på frågeställningar och problem.

Leve "katederundervisningen"

SVT Storforum: Om skolan

"Kunskapsnivån bland eleverna i grund- och gymnasieskolan har minskat de senaste 20 åren. Vad beror det på, och är kommunerna rätt huvudman för skolan? Programledare är Lennart Persson och deltagarna är: Rossana Dinamarca (v), Per-Arne Andersson, Peter Olevik Dunder (FP), Robert Noord (S), Anders Almgren, Niklas Stenlås, Maria Stockhaus (M), Anna Ekström, Sverker Härd, Ulrika Carlsson (C) och Eva-Lis Sirén." SVT:s beskrivning av programmet.

Storforum sändes igår kväll och finns tillgängligt på SVTplay.se För den som direkt vill se programledarens utfrågningen av mig så är det bara att gå 19m50s in i programmet. Annars är det 1h30m fördjupning kring ämnet med en blandad panel. Rekommenderas för den som är intresserad av svensk skola.

Det finns lyckade skolexempel runt om i vårt avlånga land. Varför ska Sveriges elever behöva vänta in att kommunpolitiker i 290 kommuner ska ta efter dessa?

Peter Olevik Dunder på Valpejl

Den som vill jämföra sina synpunkter mot riksdagskandidater kan använda sig av SR och SVT:s sajt Valpejl.se. Där finns även jag men en personbeskrivning och kommentarer till de svar jag lämnat till enkätens 50 frågor.

Sen visar Valpejl också ålder och inkomst. Mindre relevant kan jag tycka men det syns i kronor att jag vårterminen 2007 bland annat var heltidsstudent i nationalekonomistudent vid Stockholms universitet. Samtidigit som jag var student passade jag i och för sig på att extraknäcka lite i försvaret också. En övning till sjöss utanför Polen på några veckor och sen lite till. Så något CSN-stöd fick jag inte behålla.

Jag skulle nog kunna ses som ett exempel på varför det ska finnas begränsningar i studiestödssystemen. Önskvärt vore dock om det gick att lätta upp reglerna något för att inte träffa en kanske äldre studerande med familj lika hårt likviditetsmässigt.

Lärlingsutbildning och lärlingsanställning

Bra yrkesutbildningar, bort med ungdomsarbetslöshet och kostnadseffektivt. Win-win-win med Folkpartiets förslag om lärlingsanställningar!

Statsrådet Jan Björklund (FP) och särskilda utredaren Irene Wennemo (till vardags LO) presenterar utredningen Lärling - en bro mellan skola och arbetsliv SOU 2010:19.

Utbildningsform som leder till yrkesexamen och arbete. Tidsbegränsad anställningsform som också kommer kunna användas i gymnasial vuxenutbildning. Lagförslaget semidispositivt så ytterligare kan regleras i kollektivavtal.

Nordisk Union med norska pengar och under dansk överhöghet

Nordisk Union som Utopia? Nja, men ett inlägg i debatten. Är unionstanken där vi ens vill hamna? Inte nödvändigtvis, vi kommer långt på självstyre men fler områden där vi samarbetar tätare skulle jag vilja se.

Hellre än utrikespolitik som Gunnar Wetterberg skriver om på DN debatt, eller reflektionerna som Per Westberg gör på sin blogg om (Kalmar och) norska pengar så tycker jag att sjukvård och utbildning är där vi ska börja.

Sjukvårdspersonal rör sig över gränserna redan idag och t ex islänningar åker till Sahlgrenska men mer samarbete inom specialistsjukvården är vad jag skulle vilja se.

Inom universitetsvärlden har vi kommit så långt att studenter kan bli antagna vid t ex svenska högskolor med betyg i norska eller danska istället för i svenska, sen är tentamenskraven andra. Ålänningarna studerar noga utvecklingen i det svenska skolsystemet för att åländska studenter inte ska utestängas. Allt sådant går att fila på för att få ner trösklar men det riktigt viktiga som jag ser det är att Norden ses som en utbildningsmarknad, dvs att specialiseringen och nischningen mellan nordiska högskolor ökar.

Skriftliga omdömen: Jan Björklund i TV4

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) står upp för Haninge och för Sveriges lärar- och förskollärarkår. Björklund påtalar även att Haninges beslut är taget i bred enighet. Att så är fallet förstärker jag gärna, här har FP suttit i kommunledning sedan 1991 med olika koalitionsparter. Vi verkställde med kraft flumskolan och såg dess effekter. Vi valde då i bred enighet att vända utvecklingen, att ta vårt politiska ansvar och fokusera på kunskapsuppdraget. Det kräver att verksamheten följs upp. En del av det är skriftliga betygsliknande omdömen. Det fungerar och ändå vill några på riksplanet och de lokala trotskisterna tillbaka in i en återvändsgränd.



Vanligen brukar M och S gruppledare framträda nu ska jag istället citera Carl Norberg (S) i Haninge: "Vad spelar det för roll om man skriftligt uppskattar individer i förhållande till vad samhället eftersträvar? Kommer individerna att lära sig mindre? Den minsta effekt som torde uppnås är ju i alla händelser att eventuella bristförhållanden kan uppdagas.

Ingen behöver väl göra varken mer eller mindre för att det sätts skriftliga omdömen? Och det som vederbörande upplever i form av olust genom detta har ingen förklaring i det skriftliga omdömet i sig, utan fastmera i den självsyn som individen ifråga har. Och då torde ju detta vara det mest effektiva sättet att uppdaga denna problemställning för att därigenom kunna åtgärda ett problem som annars kommer att växa sig starkare med tiden, och som i värsta fall till sist blir ohanterligt."

Kvalitetssäkra verksamheten även i förskola och förskoleklass

Länsrätten ger Haninge kommun rätt, läs domen eller DN. Skolmyndigheternas märkliga lagtolkning är alltså felaktig, precis som hävdats tidigare.

Att verksamheter levererar torde vara okontroversiellt, men här som på andra håll finns någon form av rött skynke som hindrar. Märkligt kan jag tycka att dra en konfliktlinje vid något som så uppenbart fungerar.

Tur att vi här i Haninge har alla partier i nämnden med oss. Eniga för barnens väl.

______________________________________
Uppdatering: Se även Martina Mossberg och Robert Noord.

Obama/Haninges skolpolitik

Skolpolitik som fokuserar på kunskaper och som erkänner att pengar inte är lösningen är kontroversiell i Sverige. Kontrollera resultat, tro på alla elevers möjlighet att lära sig och dra lärdom av det som bevisligen fungerar. Haninge sticker därför ut och i Almedalen fick Haninges moderata skolpolitiker och sossarnas dito chans att visa sin enighet kring denna folkpartimelodi. Faktiskt är alla sju partier i skolnämnderna i Haninge överens om de stora dragen och DET visar på politiskt ledarskap.

På andra sidan pölen precis när Barack Obama tillträtt som president höll han ett tal som chefen för utbildningsförvaltningen i Haninge tipsade mig om. Obamas tal lyfte fram att det är oamerikanskt att inte studera. Tänk om vi kunde hamna där att C XVI G eller annan "landsfader" i ett tal till nationen säger att det är osvenskt att inte lägga manken till i skolan.

Precis den formuleringen är kanske inte den mest passande i svensk retorik men andemeningen att det ska löna sig plugga torde kunna gå fram. Nåja, det som följer nedan är en intervju med president Obama, som har insikten och vågat tala ut. Intervjun är gjord av en "mellanstadie"-elev, Damon Weaver, som verkligen visat framfötterna. Kul!

Kunskap är makt men vad ska vi göra med pengar

Överens om vad som ska bort: jordbrukssubventioner. Att diskutera: vad som ska till.

Likhet mellan ett av styckena högskole- och forskningsminister Tobias Krantz (FP) skrev på DN debatt 7/7-09 och det Mattias Svensson citerar den danske statistikern Björn Lomborg i senaste numret av Neo; är att jordbrukssubventionerna måste bort. Det är pengar som kan göra större nytta på annat håll.

Krantz

"Europeiska unionen måste få en mer modern budget. Det är inte rimligt att 40 procent av unionens ekonomiska resurser avsätts till jordbrukssubventioner. Det leder till dyrare mat för européerna, att fattiga länder utsätts för ojuste konkurrens och att andra angelägna områden trängs undan. En större andel av unionens budget måste i stället avsättas till forskning, vilket är avgörande inte bara för unionens konkurrenskraft utan också för Europas roll som bärare av ett klassiskt bildningsideal." DN.

Lomberg

"[P]oängterade Copenhagen Consensus att jordbrukssubventionerna borde avskaffas. Om vi gjorde det, kunde vi göra tio gånger mer bra saker för världen än vad global uppvärmning någonsin kan förorsaka." Neo, s22-23.

Men vad är det som ska till?

Inte då efter att subventionerna tagits bort, det finns det många idéer och tänkare varav Krantz och Lomberg som ovan citerats.

Nej frågan är vad är det som ska till för att få bort subventionerna? Personligen tror jag på opinionsbildning i bl a Frankrike. Det kan tycka vilt men jag är inte främmande för att vi använder delar av biståndsbudgeten till lobbyism i Frankrike. I förlängningen gynnar det tredje världen.

Politiker ska hantera pengar klokt. Biståndsfinansierad lobbyism för subventionsslopande är ur mitt sett att se det inte oklokt, men heller inte okontroversiellt.

Komvux - Gör din plikt, kräv din rätt

Jag tycker att betyg ska kunna läsas upp som kvällskurser, det vore betydligt mer samhällsekonomiskt. Gymnasiet är offentligt finansierat, lika så komvux, men det kan inte vara meningen att vi gemensam ska betala två gånger för att några vill läsa upp sina G till VG eller MVG på dagtid istället för att arbeta och bidra till vår gemensamma välfärd.

Motargumentet att det finns högre arbetslöshet nu än i högkonjunktur håller inte, sök då jobb dagtid eller var en av de 9 av 10 som har jobb även vid 10% arbetslöshet.

Nu finns chansen att till och med 1 OKT tycka till om den nya skollagen. Gör det, men tänk längre än att blöta fingret och hålla det i luften. Aftonbladet knuffade fram att Pagrotsky 2006 var inne på samma spår som Björklund är nu, även om detta nu precis som FRA eller trängselskatter blivit en obekväm kappvändningsmanöver för S-oppositionen.

Åsikterna om den nya skollagen svallade även vid dagens lunch. Min grundhållning är att försvara gymnasiet som frivillig skolform. Däremot tycker jag att även grundskolan skulle kunna bli mer individualiserad, en åsikt som även delas av Robert Noord (också Haninge) när han skriver "För en del betyder det att grundskolan kan klaras av på sju år, för andra betyder det kanske så mycket som 11 år."

Rättighetslagstiftning må ha sina baksidor men rätt till ett visst antal undervisningstimmar tycker jag, till skillnad från Noord, varje grundskoleelev bör tillförsäkras. Målstyrning bör vara huvudfokus och grunden i timmar garanterad, i annat fall kan vi hamna i en framtid där elever som uppnår G efter sju, åtta år tvingas ut. Alla grundskoleelever (100%) har rätt nå målen, men de ska även vara garanterade undervisningstimmar så att även högre betyg kan nås.