Krisledningsnämnd och krisledning större än kommuner
Landshövdingar har onekligen en roll att spela ännu. Erfarna generaldirektörer som Ingemar Skogö med goda rådgivare utgör det svenska civila försvarets främsta företrädare. De har befogenheterna (och här visar det sig även sinnesnärvaron) att agera för att t ex ta över en räddningsinsats som Storbranden 2014. Tack och lov för länsstyrelser så att statlig och annan offentlig verksamhet kan samordnas regionalt.
Lokalt i kommunerna har vi krisledningsnämnder. Jag har varit både vice ordförande och ersättare i Haninges krisledningsnämnd och tänkte skriva några rader här kring kommunal krishantering (utöver mediakriser).
En gång per år samlas krisledningsnämndens ledamöter och ersättare i Haninge. Totalt 6 politiker. Vi samlas för att höra på dragningar om krisledningsfunktionen. Vad jag förstår har aldrig en större svensk kommun (Haninge är 25:e störst i Sverige) kallat in en krisledningsnämnd skarpt. Allt verkar gå att lösa i linjeorganisationen utan överrock.
Vad är då en krisledningsnämnd? Jo den har befogenhet att fatta beslut om i stort sett allt. Den kan gå in och samordna mellan förvaltningar som annars lyder under olika nämnder, den kan omprioritera kommunens resurser och besitter således en enorm makt. Mer än vad en kommunstyrelseordförande eller olika nämndordförande kan fatta beslut om med ordförandebeslut.
Men, frågan är hur mycket krisledning en kommun kan klara på den nivån. Vissa kommuner kanske har gott om officerare eller på annat sätt väl lämpade personer bland sina politiker, för andra är det lika skralt som till vardags.
Krisledningsfunktionen övas inte och kommer därför heller inte att vara övad den dag det skulle krävas att en större svensk kommun kallar in den. Verktyget finns men hantverkaren har aldrig tränats på att jobba med det.
Det kostar att hålla med funktioner som dessa om de ska vara övade så att de effektivt kan användas. Missförstå mig rätt här, det kommer finnas behov av en formell nämnd som har den här makten kommunalt men för att hantera större kriser behövs något annat. Jag tycker att landshövdingens agerande i Västmanland är ett lysande positivt exempel. På länsnivå eller storregionnivå som militärregioner (Sverige har 4) kan frågor som dessa också övas till en rimligare kostnad. Inte så att länsstyrelsen gjorde alla rätt vid storbranden. Utredningar får visa vad som gjorts och inte och vad som borde gjorts och inte. Oavsett vad som gjorts rätt eller ej så var att ta in en erfaren övad ledare rätt. Och kan det upprättas och övas krisledning på ett antal platser i Sverige så står vi bättre rustade för civilförsvar än idag. 290 kommuner kommer inte kunna leverera detta. Staten däremot kan och bör dock göra det, gärna på länsnivå men åtminstone på militärregionnivå.
Peter Olevik Dunder (FP)
Etiketter: försvaret, försäkringssystem, informationssamhälle, myndigheter
0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home