Nordisk Union med norska pengar och under dansk överhöghet

Nordisk Union som Utopia? Nja, men ett inlägg i debatten. Är unionstanken där vi ens vill hamna? Inte nödvändigtvis, vi kommer långt på självstyre men fler områden där vi samarbetar tätare skulle jag vilja se.

Hellre än utrikespolitik som Gunnar Wetterberg skriver om på DN debatt, eller reflektionerna som Per Westberg gör på sin blogg om (Kalmar och) norska pengar så tycker jag att sjukvård och utbildning är där vi ska börja.

Sjukvårdspersonal rör sig över gränserna redan idag och t ex islänningar åker till Sahlgrenska men mer samarbete inom specialistsjukvården är vad jag skulle vilja se.

Inom universitetsvärlden har vi kommit så långt att studenter kan bli antagna vid t ex svenska högskolor med betyg i norska eller danska istället för i svenska, sen är tentamenskraven andra. Ålänningarna studerar noga utvecklingen i det svenska skolsystemet för att åländska studenter inte ska utestängas. Allt sådant går att fila på för att få ner trösklar men det riktigt viktiga som jag ser det är att Norden ses som en utbildningsmarknad, dvs att specialiseringen och nischningen mellan nordiska högskolor ökar.