Landsmötesmotionen Effektivisera de offentliga helikopterresurserna

Folkpartiet Liberalerna håller 20-22 november 2015 "Landsmöte" vilket är partiets högsta beslutande organ. Till landsmötet kan i Folkpartiet såväl länsförbund, partiföreningar som enskilda medlemmar motionera. Alla motioner behandlas sedan av partistyrelsen som lägger ett förslag till landsmötet. Innan behandling i plenum utskottsbehandlas alla motioner och partistyrelsens förslag av landsmötet.

Nedan följer den motion jag författat och står som huvudmotionär på till årets landsmöte. Härutöver är jag medundertecknare på ett antal motioner, varav jag förhoppningsvis varit huvudmotionären till hjälp i något fall.

Effektivisera de offentliga helikopterresurserna

Förslag till landsmötesbeslut:

att Folkpartiet ska arbeta för ett samlat statligt ansvar för de offentliga helikopterverksamheterna.

Sverige är i stora stycken ett glest befolkat land med den naturliga följden att avstånden till kvalificerad sjukvård blir långa. Redan i Stockholms skärgård kan ambulanstransport med helikopter vara livsavgörande för att snabbt kunna nå akutsjukvården. Stockholms läns landsting med 2,2 miljoner invånare (SCB, 2015-05-11) betjänas sedan helt nyligen av två helikoptrar året runt (SLL, 2015-03-17). Tidigare en helikopter året runt och sommartid två helikoptrar.

Östergötland, Småland, Skåne och Blekinge däremot som tillsammans har en större befolkning än Stockholm saknar ambulanshelikopter (SVT, 2015-02-23). Medan Dalarna med en tiondels befolkning av detta Sydsverige har, trots hög skatt och stora ekonomiska utmaningar, nyligen köpt in en landstingshelikopter vilket kunnat följas på liberala ledarsidor som med fog kritiserat den ekonomiska misshushållningen.

Folkpartiets Gilbert Tribo och Alliansen i Skåne vill se över om södra Sverige bör ha tillgång till en gemensam helikopter som kan användas vid allvarliga olyckor (SVT, 2015-02-23). Gott så, här torde finnas samhällsekonomiska och mänskliga vinster att göra. Samtidigt borde detta gå att organisera ännu mer effektivt än med enskilda landsting/regioner.

Staten äger och driver genom Sjöfartsverket sjö- och flygräddningshelikoptrar sedan 2011-11-01. Innan dess var verksamheten externt upphandlad och dessförinnan fanns Försvarsmaktens helikoptrar genom avtal.

Nuvarande uppdelade ansvar kan te sig absurt. Vistas du till exempel i östgötska Sankt Annas skärgård och akut behöver till kvalificerad vård är ansvaret delat beroende på om du står på landbacken eller sitter i en båt. Sjukvården har åtminstone ännu inte helikopter och Försvarsmaktens helikopterflottilj i Linköping har varken uppdrag eller bemanning. Är du till sjöss däremot faller du inom Sjöfartsverkets ansvar och kan nås av helikoptrar från Visby.

Frågan om ett nationellt ansvar för de luftburna sjuktransporterna är inte ny, varken i Sverige eller på Landsmötet, men omvärlden förändras. 2011 motionerade Barbro Westerholm med flera till Landsmötet om statligt övertagande av ansvaret för ambulanshelikoptrar, vilket då avslogs. Partistyrelsen menade då att struktur och organisation av transporter inte skiljer sig från övrig hälso- och sjukvård på ett sådant sätt att det skulle motivera att frångå landstingens ansvar för styrning och finansiering. PS hänvisade även till SKL:s arbete med att samordna luftburen ambulanssjukvård.

Detta sker för ambulansflygplan som upphandlas. Mycket av de luftburna sjuktransporterna är flygplan som landar på till exempel Bromma flygplats och inte ambulanshelikoptrar som landar vid ett sjukhus. Utmaningen inom ambulansflyget är således begränsad till helikoptrarna där nuvarande organisation inte förmått skapa lösningar för hela landet. Stockholm upphandlar helikopterverksamhet, Dalarna äger en helikopter, södra Sverige har ännu intet samtidigt som staten håller sig med både civila och militära helikoptrar spridda över landet.

Oavsett var i landet du är bosatt ska du kunna känna dig trygg med att hjälp finns där om behovet uppkommer. Snabbt omhändertagande kan vara livsavgörande eller skillnaden mellan svåra funktionsnedsättningar och ett normalt liv. Nuvarande fragmentiserade organisation är heller inte ekonomiskt försvarbar. Folkpartiet bör därför arbeta för ett samlat statligt ansvar för de offentliga helikopterverksamheterna.

Helikoptrar i skärgården

Skrev idag som skärgårdsansvarig och erbjöd ny helikopterbas för ambulanshelikoptrarna. Skillnaden mot Värmdö är att Haninge inte kräver att landstinget bekostar utredningsarbetet. 

Värmdö skrev "Avtal för att täcka utredningskostnader ska upprättas mellan samhällsbyggnadskontoret och Stockholms läns landsting." (Dnr 12SPN/0372)

Stockholms läns landstings ambulanshelikopterverksamhet är enligt Haninges uppfattning av stor vikt för skärgården och länet. Verksamheter som denna fordrar lokaliseringslösningar som är långsiktiga, funktionella och rationella. Haninge kommun är beredd att utreda och medverka till en ny helikopterbas i Haninge för ambulanshelikopterverksamheten. 

Haninge kommun detaljplanlägger mark i den regionala stadskärnan för fler bostäder samt, och av särskilt intresse för ambulanshelikopterverksamheten, specialistcentrum med vård­mottagningar och hälsoinriktade företag om 35 – 40 000 kvadratmeter. I den regionala stadskärnan finns även en av Södertörns brandförsvarsförbunds stationer och den ena av Södertörns polismästardistrikts två basstationer. Försvarsmakten har också en stark närvaro i kommunen. Haninge garnison med Amfibieregementet och Fjärde sjöstridsflottiljen är till huvuddelen förlagt till Berga där helikoptrar från både försvaret och polisen tidigare funnits. 

En ny helikopterbas i Haninge skulle självfallet utöver landstingets ambulanshelikoptrar välkomna även polis, sjöräddning och andra offentliga aktörer. 

Haninge kommuns befolkning om 80 000 invånare, växande med cirka 1 000 invånare per år, är koncentrerad till områdena kring Nynäsbanan, väg 73 och Gudöbroleden. En ny helikopterbas i Haninge skulle därmed även kunna betjäna närområdet med uppdrag där ambulanshelikopter­besättningens vårdkompetens behövs med bil i stället för att flyga. 

Befolkningen i den regionala stadskärnan och i centralt belägna delar av kommunen får således tillgång till hög medicinsk kompetens även när bil är lämpligare färdmedel. En placering nära vägnät och den regionala stadskärnan underlättar även för läkare att snabbt ta sig till basen, när behov finns att läkarbemanna ambulanshelikoptern.

Kommunstyrelsens ordförande och jag undertecknade och postade idag ovanstående till landstinget, försvaret, polisen, kustbevakningen och brandförsvaret (Dnr KS227/2012).

Ambulanshelikopterverksamheten har Haninge redan 2005 uttalat politiskt vilja för och det skriver jag fortfarande under på. Helikoptrar i samhällets tjänst har en naturlig plats i Haninge med skärgård, goda landkommunikationer (motorväg) och regionalt utpekat befolkningscentra samt politisk vilja.

Nordisk Union med norska pengar och under dansk överhöghet

Nordisk Union som Utopia? Nja, men ett inlägg i debatten. Är unionstanken där vi ens vill hamna? Inte nödvändigtvis, vi kommer långt på självstyre men fler områden där vi samarbetar tätare skulle jag vilja se.

Hellre än utrikespolitik som Gunnar Wetterberg skriver om på DN debatt, eller reflektionerna som Per Westberg gör på sin blogg om (Kalmar och) norska pengar så tycker jag att sjukvård och utbildning är där vi ska börja.

Sjukvårdspersonal rör sig över gränserna redan idag och t ex islänningar åker till Sahlgrenska men mer samarbete inom specialistsjukvården är vad jag skulle vilja se.

Inom universitetsvärlden har vi kommit så långt att studenter kan bli antagna vid t ex svenska högskolor med betyg i norska eller danska istället för i svenska, sen är tentamenskraven andra. Ålänningarna studerar noga utvecklingen i det svenska skolsystemet för att åländska studenter inte ska utestängas. Allt sådant går att fila på för att få ner trösklar men det riktigt viktiga som jag ser det är att Norden ses som en utbildningsmarknad, dvs att specialiseringen och nischningen mellan nordiska högskolor ökar.