Lönerörelsen - här och nu
Med början i Industriavtalet (10,2%) och med utgångspunkt därifrån sätts den lägstanivå övriga fack verkar kunna godta. LO-retoriken har varit att det är en kvinno- och låglönesatsning, här ett exempel från SKTF "Vi ska ha mer än metallarna".
Ett steg bortom retoriken syns stridsåtgärder där de välbetalda mansdominerade byggnadsarbetarnas fack visar att de minsan inte tänker vika sig för någon futtig dom från europadomstolen, HÄR SKA FÖRHANDLAS! Vilket byggbolag som skyndsammast verkställde domen och slutade betala de oorganiserade byggnadsarbetarnas granskningsarvoden till facket kan ha varit PEAB eftersom de var ensamma fick ta smällen när facket varslade om strejk för 800 arbetare. Byggarbetsgivarna blir tvungna att skriva under och därmed är den så kallade konflikten över. Men facket byggnads hårdförda förhandlare verkar ha tvingat byggarbetsgivarna längre än lagens råmärken måhända tillåter; även uppgifter om de oorganiserade arbetarna löner ska arbetsgivarna tillhandahålla facket med.
Ännu längre från den officiella LO-linjen återfinns gruvarbetarna som inte bara är högavlönade och mansdominerade utan även förkastar arbetsgivarbud om löneökningar på 13% och istället väljer otillåtna stridsåtgärder. Månne är det bara högre löner för de egna och högre arbetslöshet i Sverige LO strävar efter?
Etiketter: arbetsmarknad, samhällsekonomi
0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home