Sopberg och språkförslag

Stockholm må vara Sveriges största stad de spännande svenska nyheterna kommer nu från de näst- och tredje största städerna, Göteborg och Malmö.

Göteborg
Företag med kollektiv avtal får inte sina sopor hämtade. Transportarbetareförbundet sympatiserar nämligen med HRF och det väljer de att visa i handling, enligt DN/TT 22 dec 06 och 2 jan 07. Huruvida konflikten mellan HRF och Wild'n Fresh är rätt eller fel som konflikt råder det delade meningar om, men att sympatiåtgärderna som nu gör att företag som inte på något vis är part i någon konflikt ändock drabbas är förkastligt. Jag kan svårligen se hur arbetarrörelsen (LO, S, SSU), SAC eller övriga vänsterorganisationer skulle kunna försvarar detta tilltag.

Journalisten och bloggaren Thomas Frostberg ställer i en blogpost frågan: "Hur ska facket förhålla sig till en ny europeisk och internationell arbetsmarknad?" Vidare kan frågan ställas: Hur ska ickesocialister i LO-dominerade yrken organisera sig för att undgå partipolitiseringen av deras fackliga frågor? I somras bloggade jag om att LO-facket SEKO stod bakom en så kallat partipolitiskt obunden organisation. Det är min bestämda uppfattning att fackligt arbete inte gagnas av partipolitiska kopplingar, fackförbund ska företräda sina medlemmar inte endast ett visst partis medlemmar.

Malmö
Partikamrater till mig föreslår enligt SR, SvD, DN, m.fl. att svenska ska talas under lektioner. Jag upplever inget revolutionerande i förslaget, men så gick jag hela min grundskole- och gymnasietid i klasser där alla talade svenska undantaget det år jag gick i skola på Nya Zeeland.

Jag förmodar att situationen i Malmö är sådan att förslaget är lämpligt; SR intervjuade två ungdomar på en fritidsgård i Helsingborg där ett liknande förslag tydligen implementeras. Ungdomarna var positivt inställda till att så skedde.

Ett citat ur DN-artikeln.

"Integrations- och jämställdhetsministern Nyamko Sabuni (fp) säger till TT att hon ser förslaget som en pedagogisk lösning på skolor med många elever med invandrarbakgrund. Men hon vill inte se lagstiftning varken på nationell eller kommunal nivå, eftersom skolors elevstruktur ser så olika ut.

- Jag tycker det är upp till varje skola att själv bestämma om det finns behov för en sådan regel. Särskilt i storstadsområdena finns det skolor med stor del elever med invandrarbakgrund, och för många av dem är det bara i skolan de har möjlighet att prata svenska, säger Nyamko Sabuni."

Gott och väl kan kommunpolitiker hitta lösningar på problem de upplever, söka stöd för förslag och implementera dessa i den kommunala skolan förutsatt att eleverna kan välja en friskola; då blir valet individens!

I dagsläget kan kommunpolitiker motsätta sig en etablering av en friskola. Om malmöpolitikerna motsätter sig friskolor där andra eller flera språk talas på lektionerna kränker de individen. Men att införa svenska i den kommunala skolan är i sig bara ett nytänkande vars syfte torde vara att gagna eleverna, här finns ingen kränkningen valet är individens då andra skolor (friskolor såväl som andra kommuners) är nära.