Det minst dåliga valet

Sverige må stundtals te sig som ett land handikappat av socialistisk jantelag men efter att ha läst in mig på debatten i Frankrike så bleknar vid jämförelse det mörkröda Sverige. Utrikespolitiska institutets Världspolitikens dagsfrågor nr 2 2007 gav en god grund att stå på när jag skulle försöka bilda mig en uppfattning om skeendena i det franska presidentvalet, sen är blogosfären en bra komplement även det och samt en och annan svensk dagstidning.

Det jag finner slående är den enligt mitt tycke stora bevakning det franska presidentvalet fått i svensk media. Tanken har slagit mig att den svenska eliten, om man kan tala om en sådan, fortfarande har ett nära förhållande till det franska. Amerikas Förenta Stater och kulturimperialism från den anglosaxiska världen med inte minst världsspråket av idag finns i Sverige men det är allmängods; till skillnad från det franska. En annan tanke är att den utvecklingshämmande franska politiken inte bara påverkar Frankrike och EMU-länderna den påverkar även Sverige negativt; därför blir också valutgången högintressant för svenska intressen.

Ickesocialisten har vunnit, Reinfeldt gratulerar, fransmän omse om jublar eller demonstrerar. Jag är övertygad om att valet av Nicolas Sarkozy är det minst dåliga och jag hoppas att han som vågar ta tag i och reformera i Frankrike. Reformer i Frankrike är ett måste för dem samt att det i förlängningen gynnar hela EMU-området och även övriga EU.

För utträdesförespråkare/tvivlare på att vi är sammanbundna i Europa hänvisar jag till en aktuell DN-artikel om utvecklingen i Öresundsregionen.