Fred i vår tid - fred för vår tid

Den brittiske premiärministern Neville Chamberlain sa 1938: "My good friends, for the second time in our history, a British Prime Minister has returned from Germany bringing peace with honour. I believe it is peace for our time." Förmodligen har andra, före honom, yttrade likande ord. Fred, detta önskavärda tillstånd som stundtals bildar avbrott i "normaltillståndet" krig. Hur ledsamt och nedslående det än kan låta så är krig vanligare än fred, men nedanstående historia kan ändå ge en lite inblick i vad som motverkar krigshandlingar.

DN citerade igår den tyske pilot som hävdar att han sköt ner den franske författaren och piloten Antoine de Saint-Exupery.

"Nu säger den 88-årige tidigare Messerschmittpiloten Horst Rippert i en intervju
i Le Figaro att han tror sig ligga bakom försvinnandet. Även om han inte kan vara helt säker:

- Jag såg planet och sköt ned det över vattnet, det var först efteråt som jag fick veta att det var Saint-Exupery jag hade skjutit ner.

Den franske piloten försvann under en spaningsflygning mellan Borgo och Provence där han skulle samla in information om tyska trupprörelser.

- Jag läste hans böcker i skolan, vi älskade honom, säger Horst Rippert i intervjun. Hade jag vetat att det var han som satt i planet hade jag aldrig öppnat eld."

Känner du någon är du förhoppningsvis mindre benägen att skjuta, känner du en samhörighet är du förmodligen mindre benägen att skjuta och det gäller inte bara mellan länder utan även inom länder. EU är ett jättebra fredsprojekt, vi bör även skapa fredsprojekt på lokal nivå - här i Haninge förverkligar vi inom kort ett ungdomens hus, då gäller det att få en sådan bredd att inte en liten klick dominerar. Ungdomens hus i Köpenhamn är ett typexempel på ett haverat projekt, där en vänsterklick tagit över och stänger övriga ute.

Det finns en del att göra även på andra håll, lyssnade en stund på vänstermannen Per Wirtén i OBS i P1 idag, där han bl.a. förklarar Stegö-Chilòs avgång med att hon vad nyliberal och därmed var tvungen att avveckla all kulturpolitik inklusive sin egen post. Han refererade även till Naomi Kleins bok Chockdoktrinen i ett försök att bevisa att demokrati inte är så viktigt för "nyliberaler". Se och lyssna gärna Johan Norbergs sågning av Kleins bok, länk till ett tidigare inlägg jag gjort på ämnet. Liberal kulturpolitik är dock något som behöver talas om högre, slagsidan i svensk debatt syn bland annat i det lokala exemplet biografen i Brandbergen som får namnunderskrifter till stöd för sin verksamhet och i samma andetag påstås ha svårt att få besökare i tillräcklig utsträckning. Vill man se bra bio i Brandbergen så bygger det på att man faktiskt gör det, går och ser på bio där allstå. I annat fall finns det inget underlag för att hålla med tjänsten. Själv ser jag gärna film på bio och har övervägt Brandbergen några gånger, men har hittills inte gått på bio där. Vill jag ha möjligheten att gå och se bio i Brandbergen så är det även rimligt att jag betalar vad det kostar att hålla tjänsten, det vill säga antingen är med i en stödförening eller helt enkelt går på bio där. (Annat är det med Opera, åtminstone ur ett nationalekonomiskt perspektiv.)

SR P1 är öppna och skriver rubriken "vad säger kulturvänstern" så jag ger dem ett plus i kanten, de är öppna med att programmet inte är opartiskt - vilket gör P1 trovärdigare som just opartiska, när de låter åsiktsriktningar komma till tals under tydliga rubriker. Magnus Anderssons kritik av Public Service på politikerbloggen är dock befogad.