Huddinge förblir enat

Nyheten är förhållandevis lokal och lite av en ickenyhet eftersom utfallet blev status quo, men det finns intressanta frågor som är värda att diskutera kring kommunindelning.

Från DN:s artikel om nej-resultatet:
"- Jag är aldrig i de andra delarna av kommunen. Egentligen har vi inte med Huddinge att göra. Samtidigt kan man vara orolig för att om vi blir en egen kommun är den för liten och att det kostar en massa pengar.

Även enkäten som gjorts i övriga Huddinge, som inte fick rösta på söndagen, redovisades under kvällen. Av 2000 tillfrågade var 72 procent mot en delning och bara 15 procent för." (DN)

Även om Huddinge nu fortsätter att ha över 90 000 invånare och är en stor svensk kommun så är den fortsatt mindre än grannen Stockholm och dessutom har de högre kommunalskatt än Stockholm.

I januari stack jag ut hakan lite och skrev grannkommunerna Huddinge och Drevviken, men någon ytterligare kommun tror jag inte en regering skulle tillskapat oavsett partifärg och utgång av folkomröstningen. Däremot borde kommungränser precis som regiongränser ses över utifrån nuvarande och framtida kommunikationer och arbetsmarknader, istället för som nu efter medeltida församlings- och sockenindelningar. Ett stort plus i kanten ska de som arrangerade omröstningen ha, den del som röstades om var nämligen inte en församling utan en ny geografisk yta. Resultatet blev ändock nej:

"När alla röster hade räknats vid 22-tiden på söndagskvällen hade Nej-sidan fått 58,8 procent och Ja-förespråkarna 40,0 procent. För att föra frågan vidare till regeringen hade Huddinges kommunpolitiker krävt att 60 procent av de avgivna rösterna skulle vara för ett ja.

Valdeltagandet var 52,6 procent bland de 15.848 röstberättigade - klart högre än 1999 när Huddinge förra gången röstade om att knoppa av de östra delarna Trångsund och Skogås. Då var valdeltagandet bara 36,3 procent." (DN)