Yrkeshögskolor - del 3

Från regeringens pressmeddelande idag: "Regeringens utredare Anders Franzén föreslår [i SOU 2008:29 Yrkeshögskolan - För yrkeskunnande i förändring], att all eftergymnasial yrkesutbildning utanför högskolan samlas i ett ramverk kallat Yrkeshögskolan. Den kan erbjuda vägar till utveckling för dem som har gymnasiekompetens, men där högskolan inte erbjuder relevanta alternativ"

Sakta men säkert kommer yrkeshögskolefrågan framåt. Jag har inte läst hela SOU:n ännu, bara sammanfattningen, sökt och skummat. På det hela taget är tanken god, vilket jag även givit uttryck för tidigare, se länkarna nedan. Dock vänder jag mig mot stycken som det här på sidan 242:

"De kommunalt finansierade påbyggnadsutbildningarna med nationellt fastställd kursplan, ca 1 120 platser, kommer också att övergå till yrkeshögskolan. Kvalitetsgranskning och dimension-ering m.m. blir därmed en fråga för Myndigheten för yrkes-högskolan. Utbildningarna riktar sig i hög grad mot den kom-munala arbetsmarknaden. En fortsatt kommunal finansiering är därför inte orimlig. Alternativt kan medel för dessa utbildningar, enligt Skolverkets uppskattning knappt 50 miljoner kronor, föras från den kommunala sektorn till yrkeshögskolan."

En liten rännil in i yrkeshögskolan ska finansieras från kommunal sektor?! 50mkr är en stor summa pengar men försumbar i sammanhanget. Skyfflandet av pengar fram och tillbaka mellan stat och kommun har bara förlorare, ingen av de två blir nöjda.

Pilotutbildningarna belyses särskilt och slutsatserna synes mig rimliga, gymnasieutbildning och högskoleutbildning till samma yrke är inte rimligt. Att polisen sedan har egen helikopterpilotutbildning, försvarets helikopterpiloter utbildas i Tyskland och övriga i privata flygskolor bör ses över på samma sätt som statens och landstingens bruk av helikoptrar bör ses över och samordnas, vilket även sker i en helikopterutredning. Kanske hade helikopterverksamheten på Berga inte behövt lägga ner om en samlad samhällsekonomisk bild funnits.

Annat som bör ses över är följande text ur författningskommentarerna där utredaren tar upp smala yrkesområden:

"[Det] framgår dock att bestämmelserna i lagen även har till syfte att till-godose behov av eftergymnasial yrkesutbildning inom smala yrkes-områden. I dessa fall kan det vara svårt att visa något behov av utbildningen på arbetsmarknaden. Däremot kan det från samhällets sida finnas intresse av att bevara vissa yrkeskunskaper. Vidare kan utbildningen ha betydelse för personers försörjning. Utbildningen skulle kunna avse t.ex. förgyllare, konstgjutare eller modist."

Märkligt nog finns inte den nordiska aspekten med här. Rimligtvis kan t.ex. förgyllare utbildas gemensamt inom Norden, varje land måste inte ha sin egen utbildning.

(Illustrationen har jag tagit från Skolverkets hemsida och sedan lagt till en yrkeshögskolaillustration.)

Mina tidigare alster på ämnet:
Yrkeshögskolor - del 2, 2007-01-11.
Yrkeshögskolor, 2006-12-02.