Högre krav inför högre utbildning
Utbildningsminister Jan Björklund går från klarhet till klarhet, för även de som inte håller med honom kan svårligen missförstå budskapet: Det ska löna sig att plugga.
Sänkta ingångskrav leder till att fokus läggs på fel saker. En gymnasieskola som får reparera brister i grundskolan är lika fel som en högskola som ska reparera brister i gymnasieskolan.
Se DN-artikel om högskolans framtida ökade intagningkrav och Lotta Edholm om grundskolans 10:e år i Stockholm.
Etiketter: folkpartiet liberalerna, utbildning
posted by Peter Olevik Dunder at måndag, april 20, 2009
5 Comments:
Är det nånting som det ska krävas mer av är det väl ändå matte och fysik. Folk går ut Gymnasieskolan utan att veta vad en enkel jävla derivata är eller vad en Watt är. Hur ska de kunna klara sig i dagens tekniska samhälle om de inte lär sig iaf på ett ungefär hur det fungerar?
Engelska lär man sig inte i skolan, lärarna är sämre på det än eleverna.
Alla är inte kunniga inom alla ämnen. Många högskoleämnen och program kräver inte dessa kunskaper för goda studieresultat.
Jag har svårt att se hur en elev som läser språk, ska ha någon användning för matematik. Eller vad en matematiker ska med Karin Boye kunskaper till.
Själv tycker jag redan att dagens ämnen borde delas upp i fler. Därför att nästa betraktande författare sällan är samma person som den debatterade politikern.
Att alla ska vara lika bra på allting tycker jag doftar socialdemokrati.
anonym här ovan har rätt till sak. men till saken hör att språkkurser borde lära ut lite mer språk, och lite mindre lull-lull runtomkring.
jag kan inte minnas att jag under min hela gymnasietid blev rättad för stavfel eller bristfällig grammatik. och inte kan jag väl påstå att jag är SÅ duktig på det svenska språket, det är ju egentligen inte ens mitt modersmål. men näe, det var inte vad kurserna gick ut på, det var någonting om kreativt skrivande och blaha blaha.
sen är nivån på dessa mattekurser och svenskakurser så sanslöst grundläggande, att det borde räknas till ren allmänbildning. ska man läsa på universitet så bör man kunna vissa saker, eller åtminstone känna till, även om det ligger utanför det egna området. som vad en derivata är, eller en watt. eller hur man använder sig av de/dem.
Björklund kör vidare på linjen med att satsa på engelska och svenska (vore det inte smart att stimulera studier i *andra* språk, engelska är inte allena saliggörande?) och att högskolan ska vara till för lydiga plugghästar från medel- och överklassen, men han vågar inte vara konsekvent. Vill man ha en tydligare tröskel till högre studier och stimulera mer jobb för unga, vore det rimliga att 1) införa en verklig examen vid lsutet av gymnasiet, en examen där man kan bli kuggad, inte bara ett projektarbete som de flesta ändå kommer att slussas igenom på och 2) släppa prinicipen att alla 18-åringar ska ha högskolebehörighet. Gör den sortens linjer mera yrkesinriktade istället för att tynga ner dem med 300 poäng engelska (och se till att englskan kan kom pletteras senare)!
Björklund säger mer engelaka och svenska men vågar inte ta steget att bara vissa program ska erbjuda full behörighet till högre studier: då bleve prägeln av uppdelningg i A-och B-lag för tydlig och förslaget ett sänke i näåsta val
Vad dina partikamrater borde inse är stt alla inte måste ha teoretisk behörighet vid 18 *och* att det inte alltid är de lydiga plugghästarna som gör bäst ifrån sig och går långt på universitetet eller efteråt. Björklund sitter fast i en mycket svensk tro på att man kan läsa sig till allting i böcker och en oförståelse för tyst kunskap. Fråga en sjuksköteska, en skådespelare, en lärare eller en psykolog om de alltid är verbalt klara över vad och hur de gör!
@Niklas: Engelskalärare med elever som har höga förkunskaper kan utmana eleverna ytterligare. Även jag som under gymnasiet bodde ett år i ett engelsktalande land och ansåg mig kunna språket någorlunda flytande hade saker att lära.
@Anonym: Ett visst mått av allmänbildning bör ingå i de studieförberedande programmen, även om inriktningen på universitetet sedan blir snävare.
Alla lika bra? För att du höjer lägstanivån och samtidigt har spets? Nej, det blir nog till att göra din hemläxa Anonym ;-)
@Magnus: 1) Tveksamt om ett prov kan ersätta ett projektarbete, eller vice versa. 2) Den principen finns inte. Det är inte frågan om någon A-, B- eller C-lag, däremot ska det finnas studieförberedande program, yrkesprogram samt lärlingsutbildning. Alla dessa tre är likvärdiga men bara den första leder till grundläggande behörighet, om inte ämnen läses extra vilket är en rättighet.
Skicka en kommentar
<< Home