Matematik och integration

Läste i DN om att det i Stockholms stad bedrivits ett projekt kallat "Matematik på modersmål".

Projektets tillvägagångssätt framgår till viss del av namnen, samt i följande beskrivning "I projeket [sic!] har elever med modersmål som arabiska, farsi, somaliska och sorani erbjudits tvåspråkig matematikundervisning på fem skolor. Eleverna har oftast haft en lärare som både varit utbildad i matematik och modersmål."; men vad som inte framgår är det huruvida eleverna varit en integrerad del av den övriga skolan, har de kunnat delta i den ordinarie undervisningen?

"Professor Ubiratan D'Ambrosio, etnomatematikens grundare från Brasilien, har på inbjudan av Nationellt centrum för matematikutbildning föreläst bland annat på KTH om sin etnomatematik.

DN fick möta honom vid hans besök på Rågsvedsskolan. Han fick inblick i den tvåspråkiga matematikundervisning som pågår för arabisktalande och somalisktalande elever.

Elever i den arabiska gruppen hade varit 3 månader upp till ett år i Sverige och de blandade friskt svenska och arabiska för att förstå sin arabisktalande matematiklärare Nada Ayoubs matematiska exempel.

När professorn klev in bland eleverna i klassrummet så började de prata engelska och det blev en härlig stämning mellan eleverna och den mycket ödmjuka Ubiratan D'Ambrosio."

Mellan raderna framgår att de arabiska eleverna gått i skola och bl.a. lärt sig engelska innan de kom till Sverige. Det är också tydligt att det krävs en gruppindelning utifrån modersmål vilket endast lämpar sig för skolor där antalet elever med ett visst modersmål är tillräckligt stort.

Frågan är dock hur pass integrerade dessa elever är i övrig undervisning? De arabiska eleverna i artikeln torde kunna delta i den ordinarie engelskaundervisningen; och eftersom projektet endast rör matematik deltar de förmodligen i den övriga undervisningen på svenska, modersmålundervisning undantaget.

Priset för denna typ av undervisning blir att elever i invandrartäta områden där en grupp är tillräckligt stor för att bilda en egen klass skiljs från övriga elever. De elever som skiljts ges goda möjligheter att utveckla sina kunskaper men sämre möjligheter att lära känna elever med andra språk; m.a.o. kortsiktigt sämre integrationsmöjligheter. Långsiktigt leder goda kunskaper till jobb vilket har identifierats som en viktig faktor för integration.

Varför språk är viktigt för att uppnå goda resultat i matematikundervisning tas upp i en artikel på Stockholm stads hemsida.

Min fråga blir: Hur ska vi i Haninge på bästa sätt använda oss av olika språk i undervisningen?

Något för mig att tänka på när jag nu ger mig ut och skidar i spåren vid Rudan.