Grundskolan och grundfrågan
Tidigare tisdagar har jag kunnat återanvända den rubrik som kommunens internutbildning har för kvällen. Dagens rubrik är mål och budget, men idag skriver jag istället om grundskolan utifrån ett riksperspektiv. Grundfrågan måste vara vilka ämnen ska grundskolan undervisa i?
Skolminister Jan Björklund har intervjuats av SR och SvD. Bl.a. föreslår han fler timmar totalt sett, mer tid till vissa ämnen och uppdelning till ämnesbetyg av hopklumpade betyg (NO/SO/Svenska). Det talas om att skolministerns förslag inte är förankrat ännu, men det verkar inte ha rört honom tidigare och så inte heller denna gång.
Utrikesminister Carl Bildt skriver på sin blogg "Utan kunskap om historia förlorar vi förmågan att förstå nutiden och forma framtiden." Skolministern är således inte ensam i regeringen om sina åsikter även om förslagen ännu inte förankrats i Alliansen.
Visst har skolministern rätt i att håltimmar ska fyllas med innehåll; jag hävdar med bestämdhet att den obligatoriska skolan inte får stjäla fler år än nödvändigt och således har en skyldighet att fylla dessa år med kvalitativt innehåll.
Religion och historia kan hävdas tillhöra de ämnen som behöver mer utrymme i dagens skola. Samtidigt borde slöjd kunna utraderas från schemat, hur stor är sannolikheten att slöjd som förvisso är en trevlig fritidssyssla blir till arbete för fler än en minoritet av skoleleverna. Det gäller att våga utmana våra invanda mönster, inte endast eleverna ska fostras till fritt och kritiskt tänkande detta behöver även politiker.
posted by Peter Olevik Dunder at tisdag, februari 20, 2007
7 Comments:
Även om det är som du skriver, att slöjd kanske inte leder till något jobb, så kan jag lugnt se två värden.
1. Slöjd, precis som hemkunskap har en "fostrande" funktion. Du bör kunna laga en tröja eller kökslåda.
2. Skolan är full av teori. Slöjd precis som bild, idrott, musik etc. har en kreativitetsfunktion.
Alltså... in med mer historia, och ha kvar slöjden. Flytta istället fokus från "utlärdning" till "inlärdning".
Linus, jag är glad att du tar upp fler sidor av grundskolans praktiska ämnen.
När jag gick på det som då hette högstadiet gällde läroplan 80 vilket gör att jag även haft ämnet barnkunskap. Fostrande genom kunskap om och en inblick i föräldrarollen.
De praktiska ämnen som finns i grundskolan förbereder även de eleverna för vuxenlivet. Vissa mer konkret än andra. Jag skulle säga att bild och musik inte bara håller elever kreativa utan även sår ett frö av kultur hos nästa generation.
Hemkunskap innehåller förutom matlagning även ekonomisk hushållning. Förhoppningsvis förebyggs några skuldfällor. Den första lägenheten kan inredas till en rimlig kostnad; råvaror kan omvandlas till nyttig och god mat samt till en rimlig kostnad.
Jag kommer inte att förespråka att de praktiska ämnena avskaffas men jag kommer inte heller sluta att ifrågasätta vad som ska undervisas i. För att förbättra skolan måste vi våga tala öppet om hela skolan.
Fokus kan sättas på olika saker. Vad, varför, hur eller att elever lär sig. Det låter kanske banalt men här i Haninge har vi jobbat med att ha KUNSKAP i fokus.
Fokus på kunskap motsäger inte det du skriver om inlärning kontra utlärning; men åtminstone här i Haninge har det varit viktigt att politiskt poängtera kunskap som fokus för skolverksamheten.
Om jag skulle börja arbeta för fler områden där fokus behöver skiftas så är risken att fokus tappas från det som nu hålls högt dvs kunskap.
Färre styrsignaler ger mer effekt.
Ja, okej, vi är inte helt oense. Så klart att kunskap är viktigt! Kunskapen som man ska lära sig i skolan är dock inte bara ett visst antal rätt på proven.
Det handlar om en form av social kunskap också, att kunna föra sig i grupp, kunna lyssna på andra, kunna prata inför andra och slutligen också att kunna ifrågasätta andra personer och källor. (framför allt läraren)
Så klart är det en kombination av dessa + sakkunskap som slutligen ger mig den KUNSKAP som jag behöver för att kunna vara en bra medborgare.
/L
I valet mellan kunskap och sociala färdigheter väljer jag kunskap.
Jag ringaktar inte de sociala färdigheter som kan komma eleverna till livs om personalen har det som fokus. Dock värderar jag den på ett annat sätt.
De undersökningar som genomförts här i Haninge av elevernas resultat i skolan visar att resultaten förbättras när lärarnas fokus ligger på kunskap. Vilket så här i efterhand kan tyckas vara en naturlig följd.
Elever i olika åldrar/mognadsgrad behöver olika typer av undervisning. Hur att bete sig visar vi vuxna i praktisk handling; föräldrar, lärare och alla vi andra vuxna som ser/ses av barn.
För att kunna vara kritisk till det en lärare säger krävs ett visst mått av kunskap. Kunskap uppenbarar sig inte bara i en människas huvud utan måste komma in även om inlärningen är individuell så måste flera huvuden träffas och utbyta kunskap. Läraren är ett huvud med förhoppningsvis mer kunskap än eleverna inom ett visst område.
Det är ett val som måste göras och därmed vara styrande för den pedagogiska verksamheten. Gäller Piaget - kunskap är en förutsättning för utveckling av social kompetens eller Vygotskij "sociala interaktion är en förutsättning för kunskap"
Kjell Hansson
Kalix
Hej Kjell.
Jag hittade en artikel i NSD där du intervjuats.
"- Det finns klasser i Kalix kommun där cirka 40 procent av eleverna inte är godkända i de naturorienterade ämnena, säger Kjell Hansson, som efter sina två år som utvecklingsledare - trots den dystra läsningen - säger sig se "ett ljus i tunneln".
- Nu finns det en dialog kring det här i alla fall. Det är en bra början.
Vad händer?
- Dels jobbar vi för att fånga upp elever som vi redan i årskurs sju kan se att de kan få problem med att nå målen, dels jobbar vi med att eleverna ska bli mer medvetna om vad som krävs för att nå betyget godkänd, säger Kjell Hansson som ser elevernas arbetsmiljö som en viktig del.
- Det behövs en upprustning av både Manhemsskolan och Innanbäckens skola, både avseende inventerier och läromedel."
Jag kan så här på avstånd inte bedöma ert investeringsbehov avseende inventarier eller läromedel, men generellt vill jag mena att det är lärarnas fokus som spelar den största rollen.
Självfallet ska jag även länka till artikeln: http://www.nsd.se/artikel.aspx?artid=47295&cat=1&pageIndex=0
Skicka en kommentar
<< Home