måndag, februari 19, 2007

LUS - Läsutvecklingsschema

I grundskolan i Haninge kommun används LUS; här en länk till punktschemat som beskriver nivåerna i LUS. I årskurs ett kontrolleras hur många elever som når upp till LUS punkt 10.
"10. Använder och växlar mellan ändamålsenliga strategier* för alltmer funktionell läsning av enkla texter.
*(Exempel på strategier: ordbilden (p 4), listar ut nya ord med hjälp av de ord man redan förstår (p 5), tar hjälp av bokstäverna (p 6), tar hjälp av ljuden (p 9)."
Samtidigt som antalet elever som når en viss nivå kontrolleras, vilket är det nämnden ser, så stämms även av vilka elever som är i behov av extra stöd och hjälp. Jag har skrivit om det tidigare och lär återkomma till det; vi ska garantera barnen läs- och skrivkunskaper.

Sättet att använda LUS som ett stöd för lärarna tycker jag är utmärkt, andra kommuner gör på andra sätt både med och utan LUS. För att vidareutveckla skolan i Haninge behöver vi förutom den interna utvecklingen även vara öppna för lösningar andra använder. Enköping har lagt avstämningen till årskurs tre men har då LUS punkt 15 som den nivå de mäter emot.
"15. Läser flytande och obehindrat, t ex kapitelböcker, med god förståelse.
Föredrar att läsa tyst."
Huruvida LUS punkt 10 är en lämplig nivå för elever i årskurs 1 avgör professionen. Riktlinjer som att LUS ska användas i hela kommunen, både offentliga som privata skolor, och att avstämningen ska ske i årskurs ett är dock politiska ställningstaganden. Här anser jag att Haninge har valt rätt väg genom att så tidigt som möjligt kontrollerar elevernas kunskaper; därmed inte sagt att vårt sätt är det allenarådande och bästa.

LUS i årskurs ett ger dock goda resultat och goda resultat behövs. LUS och betyg jämfördes för Jordbromalmsskolans elever i årskurs åtta och årskurs nio i december 2005. 28 av de eleverna hade en lägre LUS än 15 det vill säga målet för elever i årskurs tre i Enköping!

Låg LUS får enorma följdverkningar för individen. Grundskolan är inte bara obligatorisk i och med skolplikten, varje individ som går i grundskolan har även rätt till kunskap. Obligatoriet ska inte vara att sitta av tid, det ska vara en garant för att samtliga barn i Sverige ges goda förutsättningar för att klara sig som boende eller medborgare i vårt samhälle.

Efter dessa obligatoriska år är individen fri att själv välja sin fortsatta skolgång och framtid; val som med den nya gymnasiereformen kommer att respekteras mer än vad fallet är idag. De som väljer att inte läsa en gymnasieutbildning ska med sina grundskolekunskaper känna att de har tillräckliga kunskaper för att delta i bland annat val till våra politiska församlingar.

I kväll har folkpartiföreningen här i Haninge årsmöte.