Det går bra för Sverige

Först en glädjande nyhet, därefter fler. Centerpartiet väljer att starta en liberal tankesmedja! Kudos till (c) för det. Fler liberaler och mer liberalt tänkt gagnar oss alla. När jag skriver det är jag självfallet partisk och samtidigt helt genuin; vi behöver mer liberalism i världen.

Det finns mycket att glädjas åt i och med det arbete Allians för Sverige gjort. Jag rekommenderar med varm hand vitboken som alliansen skrivit. I fyrfärg berättas om vilka vallöften som infriats och vilka som är kvar att infria. Att det går bra för Sverige kan vi konstatera, nästa steg blir att tydliggöra varför det går så bra för Sverige som det gör och vad som kan bli bättre. Från Konjukturinstitutets hemsida går det att läsa om att det går bra för Sverige:

Antalet arbetstimmar har inte ökat så starkt sedan 1950
Stark tillväxt och en kraftig nedgång i produktivitetstillväxten medför att antalet arbetade timmar ökar med 3 procent i år - det är den starkaste ökningen sedan 1950. Denna timökning förklaras av en snabbt stigande sysselsättning och att medelarbetstiden ökar.

Sammantaget ökar sysselsättningen med ca 197 000 personer från 2006 till 2009. Uppgången är starkast i näringslivet, i synnerhet i byggbranschen och vissa tjänstebranscher, men sysselsättningen ökar också i den offentliga sektorn.

Statistiska centralbyrån går under hösten, i enlighet med regeringsbeslut, över till att redovisa arbetslösheten enligt FN-organet ILO:s internationellt jämförbara definition av arbetslösheten, som även inkluderar arbetssökande heltidsstuderande. Konjunkturinstitutet redovisar från och med denna prognos arbetslösheten enligt denna definition. I år beräknas arbetslösheten uppgå till 6,2 procent av arbetskraften (4,5 procent enligt den tidigare definitionen), vilket kan jämföras med en arbetslöshet i år i euroområdet på 6,9 procent och i USA på ca 4,6 procent. Den fortsatta sysselsättningstillväxten 2008 och 2009 bidrar till att minska arbetslösheten till 5,8 procent 2008 och 5,5 procent 2009. Konjunkturinstitutets bedömning är att resursläget på arbetsmarknaden är balanserat i år men att det under de kommande två åren gradvis blir mer ansträngt.

Jag ser fram emot rapporterna som redovisar hur stor andel av de nya jobben som regeringens reformer skapat. Orsakssambanden behöver tydliggöras så att Sverige kan fortsätta att bli ett bättre land att leva i. Reformerna måste fortsätta och samtidigt måste vi alla bli bättre på att berätta vad som sker.

Den 2009 prognostiserade arbetslösheten på 5,5 procent är inte acceptabel även om den är lägre än nu och nuläget är bättre än det var innan valet. Omsätt de 5,5 procenten i antal individer, nästa steg blir att se hur många av dessa som kan få jobb om de hämningar som idag finns i systemen tas bort. Fler i arbete föder fler i arbete, dynamiska effekter. En annan aspekt är rätt man på rätt plats, inte bara ekonomiskt utan även livskvalitetsmässigt, att göra individer beroende av system där deras frihet begränsas är förkastligt. Lagar och regler måste utformas så att individen inte kränks.

LSU:s ordförande Hanna Halin skrev bra om varför LAS måste bort, den diskriminerar unga. Sen går det självfallet att se brister i det LSU skrev, Magnus Andersson påpekar bl.a. att inget SACO-förbund tas upp samt ifrågasätter om det verkligen är LAS det är fel på och inte stat eller företag. Generellt vidhåller jag dock att den diskriminering LAS innebär måste stävjas från statens sida. Vidare så hämmar LAS äldre när deras anställningstrygghet påverkas negativt om de väljer att byta jobb.

Fler politiska styrinstrument berör arbetslösheten, jobbskatteavdraget är ett tydligt exempel. Forskaren Andreas Bergh tar upp frågan och problematiserar vilka som vinner mest på jobbavdraget. Det viktigaste som jag ser det är att vi alla är vinnare på det!

Det är glädjande att det går bra för Sverige men vi får inte bli liknöjda. Fler reformer behövs, i Haninge kommer vi inom kort föreslå en sådan reform. Förändringsarbete på lokalplanet är viktigt, precis som reformer på riksplanet.