tisdag, februari 27, 2007

Pedagogik och rollfördelning

Utbildningsvetenskaplig grundkurs hette den pedagogikkurs jag läste vid Högskolan i Kristianstad; den kompletterade mina kunskaper från försvaret. Att jag även upplevt hur det är att vara elev på high school i Nya Zeeland breddar mina horisonter ytterligare något. Jag får ofta nytta av kunskaperna när jag arbetar medan det är andra kunskaper som efterfrågas av mig som fritidspolitiker.

I lokalpolitiken är det sällan tillfälle att diskutera pedagogik, politik handlar ju inte bara om visioner utan även om styrning. Att det för BUN är styrning av den stora skolkoncernen blir mycket tydligt även om det finns flera friskolor i Haninge kommun. I övrigt drivs mycket av den kommunala verksamheten i egen regi i vår kommun. Här blir den politiska rollen snabbt liktydig med koncernledning om man inte är vaksam.

Sammanblandningen av de olika rollerna en lokalpolitiker kan ha visade sig tydligt vid de skriverier som var kring förslaget att införa svenska som koncernspråk i Malmös kommunala skolorna. Många debattörer kunde inte se skillnaden mellan politiker som agerar koncernledare och politiker som stiftar lokala ordningsstadga eller fattar beslut som innebär myndighetsutövning. Skillnaderna är stora och det tål att hållas i minnet, både för mig som politiker och de som granskar.

Det som inte skiljer mellan politisk styrning och det pedagogiska arbetet är dock att båda delar syftar till att skapa bästa möjliga förutsättningar för de barn vi har ansvar för. PJ Anders Linder skriver både sin ledare och sin blogg om lärarnas kunskaper. Men inte bara lärare utgör skolans pedagogiska personal, det gör även rektorerna som ska vara de pedagogiska ledarna. Rektorerna har dock att även hålla budget och är därmed också det första steget i förvaltningshierarkin. Ledarna ute på fältet, rektorerna, debatteras sällan. Oftast skrivs om lärare, föreslagen eller förd politik medan övriga led hamnar på undantag.

Barnen i grundskolan har rätt till kunskap. Alla kan vi fråga oss: Vad utgör en god lärare? Vad är mellanledet i form utav arbetslagschefer och huvudlärares goda karaktäristika? Vad utgör en god rektor? Vilka egenskaper besitter en god förvaltningstjänsteman? Vilka är Dina förväntningar på mig som politiker?

tisdag, februari 20, 2007

Grundskolan och grundfrågan

Tidigare tisdagar har jag kunnat återanvända den rubrik som kommunens internutbildning har för kvällen. Dagens rubrik är mål och budget, men idag skriver jag istället om grundskolan utifrån ett riksperspektiv. Grundfrågan måste vara vilka ämnen ska grundskolan undervisa i?

Skolminister Jan Björklund har intervjuats av SR och SvD. Bl.a. föreslår han fler timmar totalt sett, mer tid till vissa ämnen och uppdelning till ämnesbetyg av hopklumpade betyg (NO/SO/Svenska). Det talas om att skolministerns förslag inte är förankrat ännu, men det verkar inte ha rört honom tidigare och så inte heller denna gång.

Utrikesminister Carl Bildt skriver på sin blogg "Utan kunskap om historia förlorar vi förmågan att förstå nutiden och forma framtiden." Skolministern är således inte ensam i regeringen om sina åsikter även om förslagen ännu inte förankrats i Alliansen.

Visst har skolministern rätt i att håltimmar ska fyllas med innehåll; jag hävdar med bestämdhet att den obligatoriska skolan inte får stjäla fler år än nödvändigt och således har en skyldighet att fylla dessa år med kvalitativt innehåll.

Religion och historia kan hävdas tillhöra de ämnen som behöver mer utrymme i dagens skola. Samtidigt borde slöjd kunna utraderas från schemat, hur stor är sannolikheten att slöjd som förvisso är en trevlig fritidssyssla blir till arbete för fler än en minoritet av skoleleverna. Det gäller att våga utmana våra invanda mönster, inte endast eleverna ska fostras till fritt och kritiskt tänkande detta behöver även politiker.

måndag, februari 19, 2007

LUS - Läsutvecklingsschema

I grundskolan i Haninge kommun används LUS; här en länk till punktschemat som beskriver nivåerna i LUS. I årskurs ett kontrolleras hur många elever som når upp till LUS punkt 10.
"10. Använder och växlar mellan ändamålsenliga strategier* för alltmer funktionell läsning av enkla texter.
*(Exempel på strategier: ordbilden (p 4), listar ut nya ord med hjälp av de ord man redan förstår (p 5), tar hjälp av bokstäverna (p 6), tar hjälp av ljuden (p 9)."
Samtidigt som antalet elever som når en viss nivå kontrolleras, vilket är det nämnden ser, så stämms även av vilka elever som är i behov av extra stöd och hjälp. Jag har skrivit om det tidigare och lär återkomma till det; vi ska garantera barnen läs- och skrivkunskaper.

Sättet att använda LUS som ett stöd för lärarna tycker jag är utmärkt, andra kommuner gör på andra sätt både med och utan LUS. För att vidareutveckla skolan i Haninge behöver vi förutom den interna utvecklingen även vara öppna för lösningar andra använder. Enköping har lagt avstämningen till årskurs tre men har då LUS punkt 15 som den nivå de mäter emot.
"15. Läser flytande och obehindrat, t ex kapitelböcker, med god förståelse.
Föredrar att läsa tyst."
Huruvida LUS punkt 10 är en lämplig nivå för elever i årskurs 1 avgör professionen. Riktlinjer som att LUS ska användas i hela kommunen, både offentliga som privata skolor, och att avstämningen ska ske i årskurs ett är dock politiska ställningstaganden. Här anser jag att Haninge har valt rätt väg genom att så tidigt som möjligt kontrollerar elevernas kunskaper; därmed inte sagt att vårt sätt är det allenarådande och bästa.

LUS i årskurs ett ger dock goda resultat och goda resultat behövs. LUS och betyg jämfördes för Jordbromalmsskolans elever i årskurs åtta och årskurs nio i december 2005. 28 av de eleverna hade en lägre LUS än 15 det vill säga målet för elever i årskurs tre i Enköping!

Låg LUS får enorma följdverkningar för individen. Grundskolan är inte bara obligatorisk i och med skolplikten, varje individ som går i grundskolan har även rätt till kunskap. Obligatoriet ska inte vara att sitta av tid, det ska vara en garant för att samtliga barn i Sverige ges goda förutsättningar för att klara sig som boende eller medborgare i vårt samhälle.

Efter dessa obligatoriska år är individen fri att själv välja sin fortsatta skolgång och framtid; val som med den nya gymnasiereformen kommer att respekteras mer än vad fallet är idag. De som väljer att inte läsa en gymnasieutbildning ska med sina grundskolekunskaper känna att de har tillräckliga kunskaper för att delta i bland annat val till våra politiska församlingar.

I kväll har folkpartiföreningen här i Haninge årsmöte.

tisdag, februari 13, 2007

Omvärld och utveckling

Temat för kvällens kommunala internutbildning är

Omvärld & utveckling

- Näringsliv & högskolor

- Bostadsbyggande & infrastruktur

- Befolkning & folkhälsa

- Regional samverkan & planering

Precis som förra veckan kunde dagens rubrik lika gärna handla om en aktuell facklig händelse; dagens dom i Europadomstolen. Nu kan inte Byggnads ta ut 2%+1,5% i mätnings- respektive granskningsarvode (3§ f4 respektive f5 i kollektivavtalet). Åtminstone inte på det sätt som tidigare skett. Pengarna ska nu redovisas så att de icke fackanslutna vilkas löner också bekostar detta ska kunna se att pengarna inte används till annat än mätning och granskning. Arbetsgivarorganisationen har förhandlat bort en del av sina anställdas lön till facket vilket självfallet står arbetsgivaren fritt även om jag tycker det är märkligt val arbetsgivarna gjort.

Principiellt är det mycket viktigt att som i det här fallet socialdemokratins avgifter inte ofrivilligt bekostas av ickemedlemmar. Ingen ska tvingas få en del av sin lön skickad till ett fack/parti med vilka man inte sympatiserar; frivillighet måste vara grunden. I samma anda kan även partistödet innefattas i en sådan principdiskussion; partistödet är dock skattefinansierat och då finns påverkansmöjligheter som medborgare.

Lennart Regebro skrev härom dagen en blogpost som frågar: Varför skall facket ha rätt att tvinga till sig pengar från dom anställda? Debatten i de efterföljande kommentarerna är som ett förspel till dagens artiklar i DN 1, 2, 3 och i SvD "Det är stora belopp som står på spel. Arbetsgivarorganisationen Sveriges Byggindustrier och fackförbundet Byggnads är emellertid inte eniga om hur stora belopp facket årligen drar in på granskningsarvodet. Arbetsgivarna hävdar att det ligger i storleksordningen 350 miljoner kronor medan det enligt Byggnads beräkningar snarare handlar om 200-250 miljoner kronor."

måndag, februari 12, 2007

Arbete, rätt till arbete och arbetsrätt

Rekordmånga nya jobb rapportera DN/TT; AMS pressmeddelande. DN har även talat med den pragmatiske arbetsmarknadsministern:
"- Jag har sagt att den blockaden var legitim. Inte att den var bra eller rimlig. Men jag är lite överraskad över att Svenskt Näringsliv som annars inte vill ha nya lagar kommer springande nu.

- De borde ställa facket mot väggen och låta dem förklara sig. Det fackförbund som tar till oproportionerliga åtgärder gräver sin egen grav. Det är det som är den återhållande faktorn, säger Sven-Otto Littorin.
"
Visst har arbetsmarknadsministern rätt i att arbetsgivarorganisationerna borde ställa arbetstagarorganisationerna mot väggen. Frågan är dock vad arbetsgivarna kan göra för att stävja maktmissbruket från arbetarklassens företrädare?

Svenska folket gav Allians för Sverige mandat att styra landet, resultatet är bl.a. 75 000 nya jobb i januari! LO (socialdemokratin/arbetarklassens företrädare) kämpar dock emot de småföretagare som utgör grunden för fortsatt tillväxt och välstånd, situationen är märklig och det är varför jag tror Svenskt Näringsliv vänter sig till våra folkvalda och talar om lagar.

onsdag, februari 07, 2007

Svensk moderation, rysk expansion

Efter att i SvD ha läst artikeln Ryssland upprustar väljer jag att blogga om försvar.

Jag undviker vanligtvis att blogga om det svenska försvaret eftersom jag har min anställning där och märk väl att detta inte är ett rop på ökade försvarsanslag utan en påpekan om att vår omvärld på ett fåtal år kan förändras drastiskt. Av artikeln framgår att den ryska försvarsbudgeten nästan fyrfaldigats sedan år 2001.
"- Den ekonomiska tillväxten och de vetenskapliga framstegen gör det möjligt för oss att nå en kvalitativt ny nivå i militär anskaffning, förklarade försvarsminister Ivanov.

Försvarsbudgeten var 2001 på 214 miljarder rubel (60 miljarder kronor). I år blir den på 821 miljarder rubel (218 miljarder kronor).

Ändå är budgeten bara en tjugofemtedel av den amerikanska militärbudgeten, framhöll Putin i förra veckan.

Ivanov sade att andelen vapenköp i budgeten också har ökat. I år kommer militären att köpa flygplan, stridsvagnar och fyra nya satelliter."
Svenska statens budget sätts av riksdagen och är indelad i utgiftsområden. Utgiftsområde 6: Försvar samt beredskap mot sårbarhet har i år givits 44 163 964 000 kronor.

Om utgiftsområde 6 med utgångspunkt från nuvarande storlek ökas i samma omfattning som skett i Ryssland skulle utgiftsområdet omfatta cirka 169 miljarder kronor. Jag tycker att det sätter denna budgets storlek och storleksförändring över de senaste åren i perspektiv.

Hur stor del löneökningar påverkat det antalsmässigt enormt stora ryska försvaret vet jag inte, men det svarar självfallet för en del av ökningen. Dock icke att förglömma att vapenköp uppges få en ökad andel i budgeten.

tisdag, februari 06, 2007

Uppdrag och organisation

Jag hade för avsikt att blogga om kvällens internutbildningen som ska gå under titeln "Kommunen – uppdrag & organisation"; efter att ha lyssnat till nyheterna anser jag att det krävs en annorlunda vinkling under samma rubrik.

Vad är fackets uppdrag och har dess organisation kommit till att bli ett egensyfte?

Nu säljs Wild ’n Fresh då ägarinnan inte vill vara en bricka i ett maktspel.

"– Facket har tydligt visat att de är helt ointresserade av villkoren för våra anställda. Detta har urartat till maktpolitik, och jag vill inte ägna mitt liv åt att vara ett slagträ i en sådan debatt, säger Sofia Appelgren." Citat från SR.

SR har även en artikel där näringsministern kommenterar utvecklingen. "Olofsson vill ha en diskussion tillsammans med facket, om hur Sverige ska få en arbetsmarknad som gör att företagare vill investera och växa i Sverige och därmed skapa fler jobb, men som också är trygg för löntagarna."

CUF har haft en namninsamling till stöd för Wild ’n Fresh, den har gått under parollen Go Home. Med glimten i ögat återanvändes Byggnads slagord mot de lettiska arbetarna i Waxholm, denna gång riktades dock slagordet mot Hotell och Resturang Facket. I skrivande stund har 1338 personerna som skrivit under uppropet men nu har facket gått segrande ur striden.

Jag kan inte annat än hoppas att detta öppnar upp för en konstruktiv debatt där arbetsmarknades parter på allvar ser över nuvarnade destruktiva situation. En förändring måste till så att inte fler pyrrussegrar vinns i de anställdas namn.

måndag, februari 05, 2007

GY 09 - Lektor som lärarkarriär

Då det är lite från ämnet om själva utformningen av GY09 väljer jag att göra en separat blogpost om lektorer.

Skolministern tog upp lektorer och att deras antal i gymnasieskolan minskat sedan kommunaliseringen. Själv hade jag under gymnasiet en lärare som var lektor men mina förebilder var några lärare som inte var forskarutbildade. Vad vill jag ha sagt med det då? Jo, att även om det kan ses som pricipiellt bra att lärare utvecklas inom sitt ämnesområde genom forskning är detta inte ett krav för kvalitativ undervisning.

Personlig utveckling för lärarna och även möjlighet till djupare kunskaper och förnyelse inom en skolas lärarkår då de kan bedriva ämnesspecifik internutbildning är positivt.

Fler lektorer blir som jag ser det mer en fråga för lärarnas motivation och utveckling vilket indirekt mer än direkt påverkar eleverna. Varför resornerar jag så att en lektor i huvudsak indirekt kommer eleverna till del? Jo, därför att den nivå eleverna utbildas till inte är i närheten av lektors, medan forskarkompetensen kan komma övriga magisterutbildade lärare till del.

GY 09 - Ny form för gymnasieutbildningen från HT 2010

Bravo! Såg pressträffen i efterhand via webb-tv. Skolministern gör helt rätt som tillsätter en utredning och dessutom väljer tidpunkten för införande till HT2010.

•Satsningen på yrkesutbildningar skapar debatt och det tillsammans med utredningen i sig behövs för att få ett väl utarbetat förslag utifrån de enligt min mening lysande utredningsdirektiven.

•Tidpunkten, HT2010, för införandet gör att eleverna kommer få stabilitet; genom att oavsett nästa regerings sammansättning så kan en återgång till det nuvarande sämre gymnasiesystem inte genomföras utan allmänna protester.

Läsa-skriva-räkna-garanti var bland det första jag skrev om på den hör bloggen. Läsa-skriva-räkna-garanti samt vikten av att övriga ämnen i grundskolan inte hamnar i skymundan blir lätt till huvudfokus för mig. Grundskolan ska ge var och en grunden som samhällsmedborgare.

Det är så lätt att fastna i utveckling av grundskolan men grunden för arbetslivet eller högskolan läggs till stor del under gymnasiet. Påbyggnadsutbildningen av den obligatoriska skolan måste göras mer anpassad till individen och verkligheten om det i sanning ska kunna ses som en frivillig skolform där individens första karriärval respekteras.
GY 09 i korthet:

•Gymnasieexamen med högskolebehörighet
•Yrkesexamen
•Lärlingsutbildningar

Högskolebehörighet blir frivillig på de praktiska programmen – komplettering en rättighet

lördag, februari 03, 2007

Debatten Frida Johansson Metso - Niklas Wykman

En händelserik vecka fick politiskt avrundas med att jag lyssnade på debatten mellan Frida Johansson Metso och Niklas Wykman; ett arrangemang av Liberala studenter i Stockholm.

Eftersom både är liberaler så blir debatten lite annorlunda än när frihet ställs mot ofrihet, här gick det mer åt hållet vilka friheter som ska prioriteras högst; även om sakpolitik med exempel ur verkligheten dominerade.

Synergieffekten av de olika utgångspunkterna, - LUF - vad ska staten göra respektive - MUF - vad ska staten inte göra, bildar tillsammans en god grund för den utveckling som behövs i Sverige.

Fick även in lite utförsåkning tillsammans med Jonas i Järvsöbacken i söndags, riktigt skoj.

fredag, februari 02, 2007

Heldag med Barn- och utbildningsnämnden, BUN

Gårdagen kl 0830 till kl 1700 innehöll utbildning för BUN.

Vi var 17 politiker som tagit oss till Fredrika Bremerskolan för utbildningen och lite som en skolklass var vi stundtals fångade av talaren, stundtals röriga och svårsamlade och nästan omgående utkristalliserade sig vissa som frågeställare respektive några som mer tystlåtna. Det som skiljde oss från den ordinarie skolklassen var väl att några av frågorna som ställdes var mer utav påståenden utifrån partiprogram; förhoppningsvis kommer de ledamöterna vara mer pragmatiska när de väl sitter i nämnden. Två personer jag vill lyfta fram i positiv bemärkelse är Joachim Krylborn (kd) 1:e vice ordförande och Claes Bäckdahl (m) Ersättare; dessa två ställde gott om enligt min mening relevanta frågor till talarna. Vi var fler som interagerade men när några märker ut sig i positiv bemärkelse så tål dessa att lyftas fram oavsett partifärg - kommunalpolitik är människor!

Dagen kan sammanfattas till att ha innehållit: Självpresentation av samtliga; Strategi; Verksamheterna förskola, grundskola, gymnasieskola, vuxen utbildning, särskola samt resursstödsenhet; Vidare innehöll dagen lite om juridik i nämndarbetet, förvaltningens lokalplanering, ekonomi och PA.

Av dessa ämnen är STRATEGI det absolut viktigaste för nämnden enligt min uppfattning. Sätt upp mål och håll fast vid dem, är också en användbar devis i sammanhanget.

Så slutligen några ord om bloggen.
- 100 inlägg i och med detta även om ett inte är publicerat så 99 då om man ska vara petig.
- Till vänster en graf över unika besökare i januari månad.