Resultat framför kvoter - svensk förskoledebatt

Mätningar i förskola och skola ska fokusera på resultat, inte antal lärare. Vad uppnås måste få vara viktigare än kvoten barn/vuxen. Skolverkets rapport från igår rapporteras i Metro mfl. Krigsrubrikerna lyder larmrapport. Men vad är det som rapporteras?

Utbrutet leder en mätning av barn per lärare bara till rubriker, det säger inget om vad som uppnås. Jag förstår att det kan locka till läsning, men var är analysen? Jag förstår också att det kan vara svårt att i politisk opposition driva på en synvända i svensk skolretorik men att skolverket faller igenom och agerar likt en lobbygrupp är bortom mig.

"Kraven på förskolan tydliggörs

1 juli kommer den nya skollagen och en reviderad läroplan att börja tillämpas i förskolan. Det innebär bland annat ett förstärkt pedagogisk uppdrag för förskolan. Verksamheten i förskolan ska främja barns utveckling, kreativitet och lärande. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för verksamheten.
- Utvecklingen mot allt fler stora grupper i förskolan är oroväckande eftersom en kvalitetsfaktor är just barngruppernas storlek och sammansättning. I dag går allt fler barn i förskolan under allt längre tid och då är kvaliteten mycket viktig, säger Carina Hall [undervisningsråd]."

Det är inte bra att som kommun hamna sist i mätningar, även om mätningen i sig är ett oprecist instrument. Anledningen att placeringen i sig inte är bra är att debattens fokus läggs på antalet huvuden istället för resultat. Även jag vill förbättra förskolan och hoppas att vi också ska kunna göra det samtidigt som vi är en växande kommun. Förhoppningsvis kan vi dessutom förbättra barn/vuxen-parametern som dagens debatt nu kretsar kring.

Utmaningar i skolan

Vi ska ha höga förväntningar på alla elever! Bra lärare, höga förväntningar och mod att mäta hur mål uppnås är framgångsfaktorer.

Haninge har kommit mycket långt, bl a genom vårt arbete med kunskapskontroller. Vi har satt som mål att alla elever ska få lära sig läsa år 1 i skolan. Tidigare har det inte varit en självklarhet, nu knäcker nästan alla barnen läskoden redan år 1.

Skolans tidiga år är viktiga och där läggs grunden för fortsatt utbildning. Men även gymnasieskolan behöver reformeras. Många av de ungdomar som idag går arbetslösa har hoppat av gymnasiet. Bl a för deras skull behöver gymnasiet innehålla fler vägar än en. Högskoleförberedande program, yrkesprogram och lärlingsprogram. Alla vägar innehåller möjligheten att läsa in högskolebehövrighet, en möjlighet som även finns och kommer att finnas kvar är att läsa in behörigheten på komvux.

Men gymnasiet ska inte längre tvinga alla att läsa in högskolebehörighet. Det här skriver även Liberala ungdomsförbundets ordförande Adam Cwejman om på sin blogg.

Gymnasiet ska leda till jobb eller högre studier. Idag leder det även till utslagning. Gymnasiet behöver reformeras 2011. Rösta på Folkpartiet för att säkra en reform av gymnasiet. För Sveriges unga!

Skriftliga omdömen: Jan Björklund i TV4

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) står upp för Haninge och för Sveriges lärar- och förskollärarkår. Björklund påtalar även att Haninges beslut är taget i bred enighet. Att så är fallet förstärker jag gärna, här har FP suttit i kommunledning sedan 1991 med olika koalitionsparter. Vi verkställde med kraft flumskolan och såg dess effekter. Vi valde då i bred enighet att vända utvecklingen, att ta vårt politiska ansvar och fokusera på kunskapsuppdraget. Det kräver att verksamheten följs upp. En del av det är skriftliga betygsliknande omdömen. Det fungerar och ändå vill några på riksplanet och de lokala trotskisterna tillbaka in i en återvändsgränd.



Vanligen brukar M och S gruppledare framträda nu ska jag istället citera Carl Norberg (S) i Haninge: "Vad spelar det för roll om man skriftligt uppskattar individer i förhållande till vad samhället eftersträvar? Kommer individerna att lära sig mindre? Den minsta effekt som torde uppnås är ju i alla händelser att eventuella bristförhållanden kan uppdagas.

Ingen behöver väl göra varken mer eller mindre för att det sätts skriftliga omdömen? Och det som vederbörande upplever i form av olust genom detta har ingen förklaring i det skriftliga omdömet i sig, utan fastmera i den självsyn som individen ifråga har. Och då torde ju detta vara det mest effektiva sättet att uppdaga denna problemställning för att därigenom kunna åtgärda ett problem som annars kommer att växa sig starkare med tiden, och som i värsta fall till sist blir ohanterligt."

Tre frågor...

Folkrättsfråga:
Kommer de tre C-17 flygplanen i SAC, Strategic Airlift Capability, att målas om varje gång ett av de 14 ägarländerna väljer att använda det? Statsluftfartyg kan vara en känslig fråga.

(Länkar: DN och FM.) Bra att Sverige är med och bygger upp SAC. Lätt förväxlat med SAK Svenska Atlantkommitén som är en förening för upplysning och debatt kring NATO-frågan, ett vällovlig syfte det med och extremt viktigt i en annars lätt skev svensk NATO-debatt.

Sverige gör rätt när vi är med och tar ansvar för strategiskt transportflyg, äntligen är vi fria och inte längre i händerna på supermakter - tänk om (v) kunde se det.

Definitionsfråga:
Måste EU vara begränsat till Europa? Fler medlemsländer in i EU!

NATO-landet Turkiet ligger som bekant inte mer vid nordatlanten än Eurovisionsschlagerlandet Israel i Europa, så måste den Europiska Unionen hålla sig till Europa? Det känns ungefär lika konstruktivt som att vi skulle diskutera regionindelning i Sverige utfrån landskapsgränser eller folkland. Exempelvis Småland som en region istället för att gå åt olika håll eller att svealänningarna på Åland skulle kämpa för att åter införlivas i Sverige pga att det historiskt är en del av Svealand.

Tempus tar upp "Var slutar Europa?" och skriver om österrikiskan Benita Ferrero-Waldner, EU-kommissionär för utrikes relationer och omvärldspolitik, som reser runt i EU:s grannländer och "Hon kräver mera demokrati och lovar i gengäld ”stabilitet, säkerhet och välstånd”." Bravo!

Fler länder in i EU, det gör världen till en bättre plats. Samtidigt måste vi driva på utvecklingen i EU så att vi kommer bort ifrån CAP (LYMEC-kampanjen: CAP is crap!). Vi kan dock inte fastna i en mental låsning om vilka länder som ska kunna ges medlemskap.

Valfrihetsfråga:
Varför skulle finansiering av barnomsorg principiellt skilja sig från annan konkurrensutsatt offentlig verksamhet? Vårdnadsbidrag är en offentligt finansierade barnomsorg precis som förskolor med maxtaxa är det. Skulle den verkliga kostnaden för barnomsorg tas direkt från föräldrarna skulle få ha råd, vilket vore samhällsekonomiskt kontraproduktivt.

På DN går alliansens ledare idag ut och förklarar sin gemensamma syn på förskola och barnomsorg. Kul att de hakar på tåget på riksplanet, exempelvis talar de för att förskolechefer ska inrättas och motsvara skolans rektorer, Haninge har redan förskolerektorer. Haninge har dessutom kommit långt i arbetet med kvalitet. Det senaste exemplet är kvalitetskriterier i Haninges förskolor, vilket omfattar såväl fristående som kommunala förskolor.

Skolpolitiker

Från och med gårdagens kommunfullmäktige är jag befriad från mitt uppdrag som ersättare i barn- och utbildningsnämnden, och tillika mitt uppdrag som ordförande i förskoleutskottet i nyss sagda nämnd.

Jag är politisk sekreterare på heltid och nu utan att behöva byta hatt en gång i veckan och vara kommunal fritidspolitiker. För den utomstående kan det här tyckas något märkligt, jag är ju fortfarande i en del av politiken i Haninge. Men formsaker eller punkter och kommatecken om man så vill kan vara viktiga ibland för att förbättra. Det här är för mig och de jag arbetar tillsammans med dagligen en sådan förbättring i vårt arbete.

Ny för folkpartiet, eller rättare sagt nygammal för fp i barn- och utbildningsnämnden är Gunnar Höglund. Gunnar satt som ersättare i nämnden under förra mandatperioden och det är glädjande när en erfaren och drivande person tar vid, så att man tryggt kan veta att utvecklingen kommer fortskrida.

Det är samtidigt tråkigt att lämna ett så spännande och viktigt område som skolan; men det är som jag och oppositionsrådet pratade om efter kommunfullmäktige igår. Samtidigt som vi båda lämnat nämnden så håller sig bägge ajour med skolfrågor.

En vikigt skolfråga som politikerbloggen uppmärksammade i lördags och som jag bloggade om igår är det som SvD tar upp idag:

"Svenskars kunskap om politik blir allt sämre och sämst koll har unga studenter
som inte tycks veta mer om politik än sina jämnåriga utan högre utbildning. Det
visar statistik från Göteborgs universitet."

Ljuset på det nationella planet står Jan Björklund för, och det är mycket glädjande. Förslag som nytt betygssystem och fokus på kunskap tas väl emot.

Här i Haninge ligger vi i förkant och arbetar redan med kunskapskontroller, utökar dem och förfinar. Här har vi dessutom en bred politisk enighet, hela nämnden står här bakom Kunskap till 100 procent, skolplan 2008-2011.

Förskoleutskottet - TEMA SPRÅK

Barn- och utbildningsnämnden har fyra utskott, ett av dessa är förskoleutskottet.

I fredags hölls första utskottssammanträdet för 2008. Utskottet är sedan tidigare enigt om att lyfta och fokusera vårens utskottsarbete på språk i förskolan; bl.a. men inte begränsat till svenska, modersmålsundervisning (aka hemspråk), svenska2 och flerspråkighet.

Första steget är att inhämta information om det arbete som i dagsläget bedrivs. Vi fick den stora förmånen att som första politiker lyssna till det arbete som bedrivits i Jordbro de senaste åtta åren!

Då utskottet endast för minnesanteckningar så blir inte materialet offentliggjort; för att sprida informationen och kunskapen om arbetet som bedrivits i Jordbro förskolor och till viss del skolor får vi ta till andra medel. Det här är spännande arbete och det bli en följetong så håll utkik. (Tidigare inlägg om förskoleutskottets arbete, länk 1 och länk 2.)

Internationella barndagen

Förskoleutskottet besökte idag, internationella barndagen, förskolorna Aspen, Tallen och Lärkan. Nu har utskottet gjort ett antal studiebesök och fått en grundplåt av intryck och inspiration. Nästa steg blir att förvandla dessa intryck till idéer som i sin tur kan förbättra förskolan. Ett första steg blir dock att nå ut med informationen att vi finns, varför vi finns och vilka vi är. Föregående mandatperiods områdesutskott hade passerat obemärkt och flera i personalen talade om kontaktpolitiker vilket var systemet innan utskotten. Visst kan vi politiker arbeta med förslag och goda idéer men känner personal och föräldrar inte till oss begränsas deras möjlighet att påverka.

Dagen i korthet:
Klockan 0800 började vi på Aspen som ligger i centrala Handen. Förskolan som är kommunens äldsta med sina 40 år ligger vackert på en bergknalle över Kulturhuset. Aspen är den kommunala förskola som fått bäst omdöme i Skolplaneenkäten. Vi möttes av biträdande rektor samt utvecklingsledaren och tillika pedagogistan, de berättade om hur personalen på Aspen arbetar med bl.a. Reggio Emilia-metoden. Efter den inledningen besökte vi sedan avdelningarna. Förutom ordinarie förskoleverksamhet finns under samma tak även avdelningen Gläntan. "Gläntan är en språkpedagogisk förskoleavdelning med ett begränsat antal barn. Alla platser är för närvarande avsedda för barn 3-6 år i behov av stöd för sin tal- och språkutveckling."

Klockan 1000 var det dags för nästa förskola, Tallen. Efter en kortare presentation och genomgång med biträdande rektor lade vi huvuddelen av tiden på att besöka avdelningarna. Här vill jag passa på att lyfta fram avdelningen Kojan, som ett gott exempel i den kommunala verksamheten.

1200 till 1300 lunchade utskottet tillsammans med Centrala förskolechefen. De informella kontakterna det innebär att vi fritidspolitiker kan möta chefstjänstemännen över en bit mat och fritt diskutera är inte att underskatta. Kontakten med förvaltningens tjänstemän kan inte bara gå via nämnd, då blir organisationen mycket tungrodd. Nu fick vi chansen att ventilera några av förmiddagens intryck och göra jämförelser mellan de tre rektorsområden vi dittills besökt.

Klockan 1315 inleddes dagens sista studiebesök. Den fristående förskolan Lärkan som är den av alla förskolor i kommunen som fått bäst omdöme i Skolplaneenkäten. Förskolechef (motsvarigheten till de kommunala rektorerna/bitr rektorerna) mötte oss och talade om Lärkan och skolföretaget Pysslingen. Att Lärkan har gott rykte talade även kösiffrorna för, cirka 6 barn i kö för varje barn på förskolan. Vi gick sedan ut på avdelningarna och mötte personal och barn, samt några föräldrar. Det vi alla närvarande i utskottet slogs av var lugnet, hela förskolan Lärkan stack ut och när vi sedan avrundade med att åter sätta oss med förskolechefen kunde jag inte annat än förvånas över det minimala utbyte Lärkan haft med kommunala förskolor. Vi måste bli bättre på informationsöverspridning mellan förskolor. Utvecklingsledarna på de kommunala förskolorna gör ett jätteviktigt arbete, nu måste vi från politiskt håll tillsammans med den centrala förvaltningen tillse att det pedagogiska arbetet inte limiteras till enstaka förskolor.

Förskolorna Gladan och Skeppet

Idag höll Barn- och utbildningsnämndens förskoleutskott sitt första studiebesök. Förskoleutskottet består utav Natasha Ringblom (m), Anette Haaf (s), Gunilla Fredlund (s), Mehmet Coksürer (v), Morgan Sehlberg (c) samt undertecknad, som ordförande.

Vi besökte förskolan Gladan och förskolan Skeppet, vilka idagsläget båda hör till Haga rektorsområde i Vendelsö. Nästa år kommer förskolorna ha egna rektorer och rektorsområden, då kommer Gladan att tillhöra Haga förskolerektorsområde tillsammans med Duvan och Talgoxen, vilket även är fallet idag; medan Skeppet kommer tillhöra Vendelsö gårds förskolerektorsområde tillsammans med den nya Vendelsö gårds förskola. Uppdelningen i rektorsområden beslutades av nämnden, §99 i år. Haga förskolerektorsområde kommer då omfatta 13½ avdelningar och Vendelsö gård 14 avdelningar. Syftet är bl.a. att möjliggöra ett bättre pedagogiskt ledarskap, vilket även idag framkom att det välkomnas av personalen.

Annat som framkom var bl.a. att det kan vara läge att se över hur vi når ut med budskapet att ett förskoleutskott finns, vilka vi är och hur vi kontaktas. Detta förstärktes sedan vid nämnd då en ledamot av F-5-utskottet berättade hur han blivit kontaktad i en förskolefråga. Vid utskottssammanträdet i juni gick diskussionen så här, (från minnesanteckningarna):

"Morgan tog upp frågan om vi borde anslå bild, namn och kontaktinformation till utskottets ledamöter ute på respektive avdelning. Anette berättade att tidigare områdesutskott haft det. Utskottet slutade vid att inte driva frågan då de föräldrar som önskar få kontakt troligt ändå kan finna oss via bl.a. hemsidan."

Hemsideinformationen kan kanske ändras för att göras mer lättillgänglig, och anslag kommer tas upp till ny diskussion på nästa utskottssammanträde. Större frågor kommer med säkerhet också att dryftas; Vilka framgångsfaktorer har vi kunnat se? Vilka goda exempel har vi funnit? Vad har vi gjorts medvetna om som är av generell karaktär och av vikt för framtida beslut? Hur ska vi sätta oss in i dagbarnvårdsverksamheten på bästa sätt?

Utskottet kommer den 1 oktober (internationella barndagen) att ägna en heldag åt att besöka förskolorna Aspen, Tallen och Lärkan; därefter har tre rektorområden och en fristående förskola besökts. Fyra olika rektorer/chefer, fem förskolor, tiotals avdelningar, hundratals barn.

Barnen jag träffade idag var glada, nyfikna och delade med sig. Frågor som vilka vi var och med följdfrågor vad politiker är varvades friskt med frågor om varför jag har ett plåster på hakan. Intrycken från idag är många av personal, verksamhet och barn: Sömndruckna, snickrande, cyklande, frågande, mellanmålsätande, stolta stora syskon som visade upp såväl småsyskon som teckningar; spektrat var stort, åldern 1 - 5 år.