Studiemotiverande folkhögskolekurs (SMF) nu permanent ett verktyg i verktygslådan

Folkhögskolorna visade redan under alliansregeringen att de kan leverera på Extra studieveckor och Studiemotiverande folkhögskolekurs (SMF). Nu presenteras i den rödgröna regeringens förslag till statsbudget för nästa år att SMF permanentas. Ett efterföljande steg vore att regeringen tar sig an de extra studieveckorna och den grundplåt som finansierar folkhögskolorna. Vi får se hur och när så sker.

Åter till SMF:en så är det bra i sak och ganska väntat att det blir permanent. Även om det varit okänt när i tid förslaget skulle komma så var det väntat att några delar skulle lyftas och permanentas nu. Det är nämligen ett klokt drag för regeringen att raskt permanenta så mycket de kan. Annars blir effekterna lägre och eller långsammare.

Jag tror att regeringen är väl medveten om hur det brådskar för dem att göra saker som ska kunna avläsas inom något år. Deras första år har varit att administrera en alliansbudget, med smärre justeringar, vilket gjort att Sverige gått bra. Nu måste den rödgröna regeringen sjösätta ett antal saker för att dessa ska hinna ge effekt inför 2018 när nästa val (senast) hålls.

SMF fungerar redan nu men som med allt som är tillfälligt kan omfattningen bli ryckig. Folkhögskolorna har olika förutsättningar (läs: eget kapital) för att kunna ta risker i en osäker och ryckig politisk värld. Genom att permanenta SMF ges bättre planeringsförutsättningar och därmed en ökad långsiktighet. Sen borde systemet ändå ses över för att förbättras. Särskilt då det ska bli permanent. Arbetsförmedlingen riskerar att bli en flaskhals eftersom de ska bereda och besluta. Extra studieveckor och den grundplåt av studieveckor som huvudfinansierar folkhögskolorna är en annan sådan fråga. Nu valde regeringen att lägga krutet på en riktad satsning istället med yrkesutbildningar på folkhögskola för personer i Jobb och utvecklingsgarantin (möjligen delvis för att täcka upp tappet av att lägga ner dess tredje fas). Jag hoppas att det här är mer än ett sätt att lappa och laga i JoUG. Fas 1, 2 och 3 hade forskningsstöd, även de lämnade en del att önska. Yrkesutbildningar behövs i större omfattning och folkhögskolornas pedagogik gör att fler personer kan tillgodogöra sig en utbildning.

Därför tror jag på den delen av satsningen men räds samtidigt om 24 månader i utbildning där blir ett sätt att hyfsa statistiken snarare än att hjälpa. Utfallet får vi se framåt 2018-2020. Statistiken på arbetslöshetsåtgärder däremot kan tänkas gå ner redan 2016 och framåt, beroende på hur detta sätts i verket. Det är alltid en farhåga att människor ska bli brickor i ett spel. Folkhögskolan har så mycket gott att bjuda och kan nog också hanka sig fram i mindre lyckade system, men det är ett stort ansvar politiker har att skapa system som har stöd i forskning, i folkmedvetande och är ekonomiskt sunda. Här är det ännu många frågor. På det stora hela är, vid en första anblick, den här delen av regeringens förslag till statsbudget hoppingivande.

Peter Olevik Dunder, 
sedan 2014 ledamot i styrelsen för folkhögskolan Alma och allmänt samhällsintresserad

Valet i Danmark 2015, 2011 och 2007

När Danmark avskaffade tvåkammarriksdagen så fick andrakammarens namn (folketinget) bli namn på hela det danska parlamentet. Därför har nu folketingsval hållits och inte riksdagsval. Danmark, Färöarna och Grönland har nu röstat om vilka 179 personer som ska representera folket i det den danska riksgemenskapen.

Sveriges Radio Ekot rapporterade vid midnatt att det blir maktskifte i Danmark och fortsätter: "Socialdemokraterna blev visserligen största parti i det danska folketingsvalet men det räcker inte..."

Läget är alltid spegelvänt mot 2011 då det högerliberala statsministerpartiet Venstre gick framåt och stärkte sin ställning som största parti i Danmark och ändå fick lämna ifrån sig regeringsmakten. Det beskrevs i Sverige felaktigt som att liberalerna förlorade valet, men det var fallet. Alla tre liberala partiet gick framåt 2011. Istället var det de konservativa och nationalistiska som gick bakåt så att regeringen skiftade 2011. Backade i valet 2011 gjorde också socialdemokraterna och socialistisk folkparti samtidigt som de tog över regeringsmakten.

Danmark präglas likt Sverige gör av politiska block. För dansk räkning talas om det röda blocket och det blåa blocket vilket inte rakt av kan översättas till svenska förhållanden. I Sverige delades partierna tidigare i de socialistiska (S och V) och de icke-socialistiska (FP, C och M) och numera talas om de rödgröna (S, MP och V) respektive alliansen (M, C, FP och KD). Därtill talas vilt om SD i Sverige, men det kan här lämnas därhän i denna jämförelse.

Valresultatet 2011 jämfört med 2007

Det röda blocket i Danmark:

• Socialdemokraterna är systerparti till svenska sossarna. Enkelt översättningsbart till svenska förhållande med två undantag, det ena att Arbetarepartiet i Danmark aldrig varit så dominerande som de varit i Sverige och det andra att de i Danmark brutit med LO. Facket i Danmark är således för sina medlemmar snarare än partiet och partiet för landet snarare än för facket.
• Socialistisk Folkeparti är demokratiska socialister och har så varit sedan 1960-talet! På det nordiska planet systerparti till svenska V och i EU-parlamentet med MP, åtminstone för tillfället. En solklart demokratisk vänster med svenska mått mätt.
• Radikale Venstre är ett socialliberalt parti. Systerparti med Folkpartiet liberalerna i Sverige. Gick som ett av tre liberala partiet framåt 2011 och lade således grunden för att Socialdemokraterna som backade ändå fick axla statsministermanteln. Läget påminner därmed något om Sverige 2014 där det också var andras förluster snarare än egna framgångar som ledde till en socialdemokratisk statsminister. 
• Enhetslistan - de rödgröna; är en samlingslista av radikala socialister och sovjetkommunister som enades när Sovjet föll. De påminner således om det svenska Vänsterpartiet med en mörk historia. Bekänner sig numera till demokratisk socialism. Gick framåt 2011 till sitt bästa resultat någonsin och ser ut att ha gått framåt också 2015!
• Från och med valet 2015 finns även Alternativet att rösta på. De bekänner sig till att ha grön ideologi. Partiledaren kommer från Radikale Venstre och medlemmarna från att 2011 ha röstat på Radikale Venstre, på Enhetslistan och på Socialism Folkeparti, enligt en medlemsundersökning som gjordes 2014. Alternativet påminner således om det svenska Miljöpartiet under Maria Wetterstrand, likable men vänstergrönt.

Det blåa blocket i Danmark: 

• Det Konservative Folkeparti är systerparti till svenska Moderata samlingspartiet men det är inte så mycket Nya moderaterna där inte snarast det motsatta. Föll igenom 2011 och ser ut att ha fortsatt att backa 2015.
• Dansk Folkeparti är ett nationalistiskt, socialkonservativt och också populistiskt parti som allt för ofta i svensk media jämförs med Sverigedemokraterna, när de istället borde jämföras med norska Fremskrittspartiet (FrP) och finska Sannfinländarna. DF kommer ur danska Fremskridtspartiet (Z) och i brist på andra svenska partier att jämföras med så ligger Ny Demokrati närmast till hands, enligt mig.
• Venstre är ett högerliberalt parti och i likhet med Radikale Venstre så är Venstre systerparti med Folkpartiet liberalerna och Centerpartiet i Sverige. Alla fyra partierna igår också i Mittengruppen i Nordiska rådet.
• Liberal Alliance är det tredje liberala partiet i Danmark. I likhet med Venstre och Radikale Venstre så gick Liberal Alliance framåt i valet 2011. De ser också, till skillnad från de andra två, ut att ha gått framåt 2015. Det är ett riktigt intressant parti. De bildades av medlemmar från Radikale Venstre och Det Konservative Folkeparti, d.v.s. två partier som står en bra bit ifrån varandra. Liberal Alliance enades kanske i att vara det borgerliga alternativet för väljare som ville ha en friare invandringspolitik snarare än eftergifter till DF men främst förknippas dessa liberaler med lägre skatter och mindre byråkrati.
• Kristendemokraterne som är systerparti till svenska KD når inte upp till 2-procentsspärren. Och det har danska K inte gjort sen 2007 då de föll ur Folketinget.

Mina danska vänner kanske ser på beskrivningarna lite annorlunda. Det här är mitt perspektiv utifrån min svenska horisont. Jag hoppas det kan ge lite mer kött på benen för en svensk mediakonsument.

Nästa sak är den danska motsvarigheten till talmansrundorna. Drottningen ska samtala med partiledarna och sondera terrängen. DF ser ut att stå vid sitt ord och kommer därmed att förorda Venstres Lars Løkke Rasmussen som statsminister och sedan i vanlig ordning pressa på för sin dagordning utan att behöva ta ansvar för helheten. Märkligt kan tyckas, men sett till hur gärna statsministerpartierna i Norge och Finland tagit med populisterna så är DF:s agerande förståeligt. Frågan är om de likt Sannfinländarna nu nått sådant väljarstöd att de av väljarna förväntas ta det där för populister obehagliga steget fram att börja ta ansvar i regering. Kommande dagar blir spännande.

Peter Olevik Dunder
tidigare förbundsordförande i Föreningen Nordens ungdomsförbund i Sverige och Föreningarna Nordens ungdomsförbunds observatör i UNR:s presidium.

Samtal med vänner som valt extremism

Det här inlägget skrev jag dagarna efter valet, men dröjt och dröjt med att publicera. Mycket för att jag ville fundera vidare kring detta. En bonus är att jag nu har flera andra artiklar på ämnet att länka till. (Liberal Debatt, DN Kulturdebatt, DN Ledare, GP Krönika, Tidningen NU Ledare)

Vad är det då jag funderat kring? Jo, såhär: Jag tänker sätta mig ner och samtala för att försöka förstå. Jag har talat med en gammal vän som engagerat sig i SD och en släkting som engagerat sig i UV. Min avsikt är att samtala med dem bägge och syftet är att försöka förstå.

Mitt syfte är inte att omvända dem. Jag tror det blir ett dåligt samtal om jag är där för att frälsa dem. Hur mycket det nu än skulle vara rätt, riktigt och bra (sett ur min horisont). Kanske de väljer att omvärdera en del av sina ställningstaganden, de är tänkande personer bägge två. Kanske de befästs i sina respektive ideologier, de kanske inte ens vill tala när vi väl kommit en bit in i samtalet. Kanske blir vi alla lite mer insatta i "den andra sidans" världsbild. Vi lever i samma värld men kan se den på olika sätt. Förhoppningsvis blir jag på kuppen lite klokare och kan förändra mig för att förändra i samhället.

Jag är väldigt trygg med min liberala kompass. Jag har därtill kämpat i en valrörelse och försökt värva stöd för en omvald Alliansregering mm. Att lyssna till personer jag känt länge och höra varför de engagerat sig i SD resp UV är för att kanske också bättre förstå vad jag inte förmedlar. 

Jag tror att ett liberalare samhälle är det bästa för alla, att det blir bättre för alla och att det svarar på massor med frågor. Nu kan jag samtidigt konstatera med ett valresultat som facit att det finns gott om personer som röstar på annat och då tänkte jag försöka gå till källan, nämligen personer som jag känt sen tidigare och som valt att inte bara rösta utan också engagera sig politiskt. Vad är deras bevekelsegrund? Vad är det som motiverat dem? Vad fick dem att sluta knyta näven i byxfickan och istället lösa medlemskap? Kan jag bättre förstå vad det är som gjort att de valt som de gjort så kanske jag kan ändra i vad jag gör. Min liberala kompass är stadig. Jag är övertygad om att både SD:s och V:s ideologi både leder fel och skadar väldigt många. Jag bör ändå kunna förändra mitt sätt att agera för att bättre nå fram, bättre nå ett större stöd, bättre kunna förändra världen runt om dig och mig.

Det är inte så att ändamålen helgar medlen och att här ska anammas den ena eller andra extremismen, det är heller inte det jag säger. Däremot tror jag att det vore oklokt av mig att inte försöka förstå bättre. Kunskap är makt som det så vackert heter. Och kan jag förstå de här personerna bättre så kanske jag också förstår andra SD- och V-väljare bättre. Kanske förstår jag mer än så. Men om jag inte vill fråga, lyssna och faktiskt också vara beredd att själv ändra på mig så tror jag att jag intellektuellt smalnar. Jag har böcker om allt möjligt. Jag tar del av diverse analyser. Nu siktar jag på att ta ett steg till och jag hoppas att det leder till upplysning även om det är två mörka ideologier jag kommer möta.

Människorna bakom fasaden, de där jag känt i massor med år, vad är det som gör att de valt det jag uppfattar som mörker. Är det ljuset jag tycker mig erbjuda som är skrämmande, är det en tragedi som ligger bakom eller är det så att jag faktiskt inte fattat (ännu)? Jag hoppas få veta. Jag är glad att de ställer upp på samtal och får jag något av värde för omvärlden med mig från samtalet så ska jag försöka dela med mig.

Tack på förhand för att ni ställer upp!

Peter Olevik Dunder

Alma folkhögskola, here I come!

I torsdags gjorde jag mitt sista styrelsemöte efter sju år i min bostadsrättsförenings styrelse. Vi är en förening som till storleken påminner om ett mindre bostadsbolag med våra nu 636 lägenheter plus lokaler. Två vändor som ordförande gör att jag med gott samvete kan sägas ha gjort min "värnplikt" för föreningen. Nu får jag istället tid till andra utmaningar.

Samma kväll (i torsdags alltså) valdes jag in i styrelsen för SV:s folkhögskoleföreningen som är huvudman för Alma folkhögskola. Tidigare i år har jag efter fyra år i Folkpartiets länsförbundsstyrelse även där valt att inte ställa upp till omval, så två uppdrag bort och ett som läggs till. Det ger både tid till detta för mig nya engagemanget och mer tid med nära och kära. Politik och frivilligarbete är väldigt roligt och givande men det är familjeliv också. Här får jag chans att göra bägge vilket glädjer mig.

Folkhögskola är mig i stort nytt, utöver ett antal besök och viss verksamhet vid sådana. Folkbildningstanken däremot har med mig i bagaget till SV:s folkhögskoleförening genom tidigare års engagemang i SV Södertörns styrelse och som liberal politiker.

Styrning och indirekt ledning är ett hantverk i sig och där ligger min kärnkompetens. Till yrket är jag sjöofficer och till hantverket politiker efter fem och ett halvt år på heltid i kommunpolitiken. Och det skiljer att leda en verksamhet som styrelsen mot att göra det som chef. Min förhoppning är jag med mina erfarenheter ska kunna bidra till verksamheten. Samtidigt är jag ödmjuk inför uppgiften och ser att det finns mycket att sätta sig in i kring Alma och dess verksamheter.

Valberedningen minskade styrelsen i SV:s högskoleföreningen från nio till sju personer. Jag tror den typen av förändringar ofta är av godo. Det ställs högre krav på oss som ska arbeta i styrelsen men det ger också förutsättningar för styrelsen som grupp att snabbare komma framåt. Spännande blir det och jag ser stort fram emot första tillfället att träffa övriga i styrelsen och verksamhetsledningen.

Peter Olevik Dunder

Skatter och offentliga verksamheter är en debatt som behöver nyanseras

Martin Ådahl chefsekonom på Centerpartiet skriver idag ett öppet brev till tidningen Resumés chefredaktör Claes de Faire, se länk. 

Bra! de Faires krönika läste jag när den kom och jag tänkte i mitt stilla sinne att det var oerhört ogenomtänkt för att vara en tidning som Resumé som försöker spegla reklam, media och marknadskommunikation.

Ådahls brev har så klart mötts av sedvanlig kritik från bloggen Alliansfritt. Den bloggen kan ha ett visst underhållningsvärde till och från, men det de Faire och Ådahl tar upp förtjänar annat än Pravda-texter.

Sverige har bland de högsta skatterna i världen, det skapar både möjligheter och problem. JSA-1-5 har stor effekt för låg- och medelinkomsttagare. Lägg därtill Sveriges sammanpressade lönestrukturer så finns behov att också se över brytpunkter uppåt i skattesystemet. Incitament påverkar och det gör skattefrågor till mer än nollsummespel, på nationell nivå. Lokalt med skatteutjämning har sådant mindre effekt.

Ser jag till den egna kommunen, Haninge, så har skatteintäkterna ökat långt mer än inflationen - samtidigt som skatten också sänkts (om än marginellt från 20:08 till 19:78 per 100:00 kr, betänkt dock vid ev jfr att Sthlm har landets högsta landstingsskatt). Och tillskotten från staten har ökat till kommunerna.

Det som är intressant är därför inte inflationen utan löneökningar och andra ev index som påverkar kommunens utgifter, samt ökat antal barn i skola eller äldre med behov av omsorg.

Haninge kommuns anställda har liksom övriga arbetsmarknaden kunnat glädjas åt reallöneökningar. Kommunanställda har förutom reallöneökningar även JSA att glädjas över. Det om privatekonomin. På arbetsplatserna behöver verksamheten gå ihop och även att det går att effektivisera så krävs också ökade ekonomiska ramar. Vi klarar bägge. Därmed inte sagt att allt är skimrande, det finns massor att göra. Det måste politiker på hela färgskalan förhålla sig till för att konstruktivt kunna bidra.  

Sovjet hade firat 90 år idag

Idag är det 90 år sedan (1922-12-30) Sovjetunionen bildades. Glädjande nog firas idag inte 90-årsdagen. Istället upplöstes denna kommunistiska unionen redan 1991. Under alla dessa år kämpade liberaler i Sverige och andra länder i världen för en friare värld.

"1934 bildas folkpartiet genom en sammanslagning av de frisinnade och liberala partierna samt ett par mindre grupper."

Valaffischen från 1936 "Bort med varje tendens till diktatur-strävanden rösta med Folkpartiet" pryder kontorsväggen på kommunhuset i Handen där äldrenämndens ordförande Martin Lundqvist (FP) och jag delar rum.

Det politiska arbetet för en värld där alla individer är fria och lika värda har pågått länge och vi påminns gång på gång att vi frisinnande och liberaler har ett digert arbete även framför oss. Vi påminns inte bara vid årsdagar som idag (2012-12-30). Vid senaste kommunfullmäktige (2012-12-10) var bl a folkpartiföreningens ordförande Andreas Ribbefjord (FP) i debatt med andra partier för att Studieförbundet Vuxenskolan m fl hållit ett seminarium med rubriken “Från Vit makt-rörelsen till Utøya”.

Än idag är folkpartibudskapet från 1936, tyvärr, aktuellt och giltigt.

Miljöpartiet gillar kärnavfall

Hur modernt är det egentligen att lagra avfall i 100 000 år? Maria Wetterstrand har högt förtroendekapital och kan därför säga obekväma sanningar, ändå tar hon inte chansen nu utan ägnar utrymmet på DN debatt till att nagla fast den nye S-ledare.

14 februari skrevs på DN debatt om 4:e generationens kärnkraftverk, de som kan använda nuvarande avfall till bränsle. Slut på uranbrytning och slut på att lagra avfall i ofattbara 100 000 år. Varför är det nästa bara Folkpartiet som förespråkar ny teknik som denna? Borde inte fler miljövänner och klimatförespråkare anamma lösningar där tidigare årtiondens avfall kan nyttiggöras och uranbrytningen i världen stoppas? Jag tycker det och jag skrivit om kärnkraft på bloggen förr, bl a 2006, 2008, 2008, 2008, 2008, 2009, 2011.

Fler borde intressera sig för lösningar på problem som finns, avfall och klimat. Kärnavfall är ett problem och det försvinner inte med besluten i Tyskland m fl som Wetterstrand håller fram.


Forskning och ny teknik är vägen framåt annars tar vi inte ansvar utan lämpar industrialismens avfall på kommande generationer människor här på jorden. 

Hagainitiativet: Greenwash eller trovärdigt miljöarbete, dag 2 Almedalen 2011

Underlag: Se www.hagainitiativet.se för deras SIFO-undersökning.

Vad kan företag göra för att öka sin trovärdighet? Använd myndigheters och vetenskapliga bedömningar 35 %, använd en oberoende klimatmärkning 33%, ge exakta uppgifter från företagen om klimatpåverkan 24 %, övr vet ej.

Paneldebatt:
Miljöinformation skiljer sig åt mellan reklam och vad företagen informerar om på sina hemsidor. Det förstnämnda kan vara miljömärken (390 st i Europa men inget oberoende ang klimat). Uppmärksamhet snabbt vid en ögonblicksbild kontra trovärdighet genom gediget budskap.

Greenpeace vänder på ovanstående genom exemplet där reklam inte får vara osaklig medan information går under tryckfrihetslagstiftningen.

Det kan också vara så att företag vill berätta om sina framsteg och där är otydliga. Frågan blir där om information kan bli otydlig för att ge sken av något bättre än vad det är eller för att de som arbetar med frågan snöat in och inte ser otydligheten.

Viss arbetsfördelning kan också ske mellan branchorganisationer och företag så att det smutsiga arbetet kan läggas på branchen. Men att beslå företag med greenwash används för att ta ner varumärken, även om de också bedriver ett gott arbete. Risken kan vara att företag inte vågar kommunicera sitt miljöarbete. Märkligt då miljöfrågor granskas mycket hårdare än t ex parfym eller skönhetsprodukter.

Slutsats var inte rädd att kommunicera goda exempel (även om det är riskabelt pga NGO:s, se nedan). Det kommer vara andra som fäller avgörandet om det uppfattas som greenwash men det är ändå viktigt att sprida kunskap för att alla inte ska uppfinna hjulet.

Ge beröm men skryt inte på falska premisser. Skryt sakligt.

Här är viktigt med lagstiftning som gör det olönsamt med oseriös kommunikation/reklam.

Sen är det inte staten som kommer lösa klimatproblemen utan företagen och de behöver det för sin lönsamhet samt för sitt långsiktiga värde vilket påverkar investerare och i förlängningen t ex våra pensioner.

Det går även att kommunicera som t ex Volvo som sagt "Vi producerar avfall" vilket talar om förbättringsområden och inte bara det företaget gör rätt.

SNF:s generalsekr: Aptjatter med småangrepp på det ena och det tredje från SNF är inte alltid konstruktivt. Därför väljer SNF istället att ibland ge sitt varumärke och trovärdighet till enskilda företags goda exempel. Det ger genomslag hos konsumenter vilket ger positiva effekter.

Å andra sidan kan också tjatter/kritik från NGO:s vara tillräckligt för att inte storföretag ska våga kommunicera vasst. För mycket är investerat i varumärken.

JM m fl företag upplever (å tredje sidan) att långsiktigt arbete inte är medialt intressant medan demonstratorprojekt får uppmärksamhet. Trots att det egentligen är det långsiktiga arbetet som ger den riktiga miljö-/klimatvinsten.

Därför: Berätta om hur stor del av verksamheten det är av det företaget pratar om. (Se ovan.)

Slutligen floskeltoppen: Modiga politiker, företag som går före och medvetna konsumenter.

Fjärde generationens kärnkraftverk

SVTplay beskriver på mindre än en minut vad 4:e generationens kärnkraftverk skulle kunna innebära. Kort och gott, dagens avfall (100 000 år) används som bränsle i 4:e generationen och dess avfall behöver slutförvaras i (endast) 500 år.

Utmaningar i skolan

Vi ska ha höga förväntningar på alla elever! Bra lärare, höga förväntningar och mod att mäta hur mål uppnås är framgångsfaktorer.

Haninge har kommit mycket långt, bl a genom vårt arbete med kunskapskontroller. Vi har satt som mål att alla elever ska få lära sig läsa år 1 i skolan. Tidigare har det inte varit en självklarhet, nu knäcker nästan alla barnen läskoden redan år 1.

Skolans tidiga år är viktiga och där läggs grunden för fortsatt utbildning. Men även gymnasieskolan behöver reformeras. Många av de ungdomar som idag går arbetslösa har hoppat av gymnasiet. Bl a för deras skull behöver gymnasiet innehålla fler vägar än en. Högskoleförberedande program, yrkesprogram och lärlingsprogram. Alla vägar innehåller möjligheten att läsa in högskolebehövrighet, en möjlighet som även finns och kommer att finnas kvar är att läsa in behörigheten på komvux.

Men gymnasiet ska inte längre tvinga alla att läsa in högskolebehörighet. Det här skriver även Liberala ungdomsförbundets ordförande Adam Cwejman om på sin blogg.

Gymnasiet ska leda till jobb eller högre studier. Idag leder det även till utslagning. Gymnasiet behöver reformeras 2011. Rösta på Folkpartiet för att säkra en reform av gymnasiet. För Sveriges unga!

Ministern och Modou

Nyamko Sabuni och Pa Modou Badjie i samspråk under invigningen av Ungdomens hus i Haninge 2010-06-03. En ögonblicksbild i vimlet och sorlet.



Ungdomens hus som för övrigt igår döptes till Lakeside. Juste namn för ett hus mellan Rudansjöarna, i kanten av naturreservatet och Handens pendeltågstation.

Vila i frid Ferenc Göndör

Snudd på aldrig läser jag familjesidor. Jag använder söktjänster, nyckelord och läser rubriker i diverse media för att överblicka flödet och fördjupar mig där det är relevant. Sen försöker jag även ta mig tid att bläddra igenom några papperstidningar och som sista tidningsläsning för dagen såg jag runan över Ferenc Göndör skriven av George Varcoe i Svenska Dagbladet idag.

Ferenc Göndör reste bland annat runt på skolor och föreläste om Förintelsen. Han var även på min skola och berättade sin historia. Jag har tänkt på honom varje gång jag sett filmen Schindlers list.

Att själv fått se och höra en överlevare berätta tror jag gör stor skillnad. Berättelser bär vi med oss på ett annat sätt än pekpinnar. Utifrån berättelser kan den enskilde bygga sina egna uppfattningar. Den folkbildningsinsats Ferenc Göndör gjort gör att jag med flera kan bära med sig en skärva av Förintelsen och mänsklighetens historia..

Jag och alla andra som hört Ferenc Göndör utgör en del av det kollektiva minnet och kan förhoppningsvis höra varningsklockor när nationalsocialister, fascister eller kommunister åter försöker ta makten i samhället.

Komvux - Gör din plikt, kräv din rätt

Jag tycker att betyg ska kunna läsas upp som kvällskurser, det vore betydligt mer samhällsekonomiskt. Gymnasiet är offentligt finansierat, lika så komvux, men det kan inte vara meningen att vi gemensam ska betala två gånger för att några vill läsa upp sina G till VG eller MVG på dagtid istället för att arbeta och bidra till vår gemensamma välfärd.

Motargumentet att det finns högre arbetslöshet nu än i högkonjunktur håller inte, sök då jobb dagtid eller var en av de 9 av 10 som har jobb även vid 10% arbetslöshet.

Nu finns chansen att till och med 1 OKT tycka till om den nya skollagen. Gör det, men tänk längre än att blöta fingret och hålla det i luften. Aftonbladet knuffade fram att Pagrotsky 2006 var inne på samma spår som Björklund är nu, även om detta nu precis som FRA eller trängselskatter blivit en obekväm kappvändningsmanöver för S-oppositionen.

Åsikterna om den nya skollagen svallade även vid dagens lunch. Min grundhållning är att försvara gymnasiet som frivillig skolform. Däremot tycker jag att även grundskolan skulle kunna bli mer individualiserad, en åsikt som även delas av Robert Noord (också Haninge) när han skriver "För en del betyder det att grundskolan kan klaras av på sju år, för andra betyder det kanske så mycket som 11 år."

Rättighetslagstiftning må ha sina baksidor men rätt till ett visst antal undervisningstimmar tycker jag, till skillnad från Noord, varje grundskoleelev bör tillförsäkras. Målstyrning bör vara huvudfokus och grunden i timmar garanterad, i annat fall kan vi hamna i en framtid där elever som uppnår G efter sju, åtta år tvingas ut. Alla grundskoleelever (100%) har rätt nå målen, men de ska även vara garanterade undervisningstimmar så att även högre betyg kan nås.

Lär dig om retorik med Camilla Eriksson

Partivännen Camilla Eriksson skriver på bloggen Retorikiska om retorik. Idag lagt till en länk till Retorikiska där Camilla idag skriver om att tala i bilder.

Konsten att tala är inte allom given till politiskt intresserade och det är något jag tror vi alla har glädje av att ägna en tanke åt ibland, om inte annat för att kunna skärskåda vad våra valda ledare faktiskt säger.

Stort tack Camilla för den folkbildningsinsats du gör med din blogg!

Alla får vi behålla mer av lönen tack vare Alliansregeringen

Genom Niklas Frykmans blogg hittade jag härom veckan den förträffliga sidan jobbskatteavdrag.se.

Idag kunde jag läsa via Dick Erixons blogg att sidan uppdaterats så att skattesänkningen jobbskatteavdraget ger även redovisas som vilken löneökning det motsvarar.

Erixon uppmanar även till att sprida kunskapen om sidan och det bidrar jag gärna med, avdraget är allt för okänt till sitt innehåll.

2009 - märkesår och Nordens klimatsatsning

Idag invigs i Riksdagen märkesåret över riksdelningen 1809. Även om det är bilateralt och inte omfattar alla de nordiska länderna och självstyrande områdena så tror jag att ett ökat uppmärksammande av Finland kommer att sprida sig som ringar på vattnet och även öka intresset för våra västliga grannar.

På tal om norden så satsar Föreningen Norden 2009 även på folkbildning kring klimatfrågan. Gå en e-studiecirkel via Studieförbundet Vuxenskolan eller surfa helt sonika in på ArenaNorden.org en utmärk sida för att lära sig mer om klimatet, klimatförändringar och klimatförhandlingar tycker jag.

Även på hemmaplan här i Sverige görs framsteg. Idag gick Sveriges kommuner och landsting SKL ut och meddelade att de instämmer Staffan Wermes (fp) åsikt att kommunsektorn borde vara en kraftull aktör för lokalt och effektivt klimatarbete. Bra! Jag är nämligen övertygad om att CO2 inte bryr sig om kommungränser och att det behövs större geografiska enheter eller samarbete för att kunna ta sig an stora frågor som denna. Kanske kan SKL ersätta blandade nätverk av klimat-, eko- och miljösamarbete genom att bli den kraftfulla aktör som folkpartisten och kommunstyrelsens ordförande i Örebro efterfrågar?

En bildkavalkad från Almedalsveckan

Centerpartiets (nystartade årliga) miljöseminarium.

Centerpartiet inrättar ett årligt miljöseminarium i Almedalen. I år är rubriken Klimatförändringar, livsmedelsbrist och säkerhetshot – Kan ny teknik lösa framtidens utmaningar Panelen bestod utav: Michael Wood, USA: s ambassadör i Sverige, Alexander Karsner, Assistant Secretary och ansvarig för energieffektivisering och förnybar energi vid USA:s Energidepartement. Maud Olofsson, partiordförande Centerpartiet, näringsminister och vice statsminister. Moderator: Martin Ådahl från tankesmedjan FORES.

Håkan Syrén talar på seminariet: Fred i Sverige? - En diskussion om framtidens fred och säkerhet. (Arr: Folk och Försvar samt Försvarsmakten.)

Sjöfartsforum, Sjöfartsverket, Sveriges Skeppsmäklareförening, SWEREF Skärgårdsredarna och Sveriges Hamnar arrangerande en serie sjöfartspubar med det gemensamma temat: Vattenvägen - Framtidsvägen. På bild den förste talaren: Percy Österström, vd Österströms Rederi AB som talade med temat: Vattenvägen en naturig del i framtidens transportlösningar.

"Vem tar ansvar för likvärdigheten i den svenska skolan?" Arr: LR. Panel: Jan Björklund, utbildningsminister, partiledare (fp), Marie Granlund, utbildningsutskottet (s), Rossana Dinamarca, utbildningsutskottet (v), Lars Ohly, partiledare (v), Metta Fjelkner, förbundsordförande Lärarnas Riksförbund.

Hållbar stadsutveckling. Arr: Sveriges Arkitekter

Hållbar stadsutveckling. Arr: Sveriges Arkitekter

Försvarsminister Sten Tolgfors inledde seminariet Militära insatser/civilt bistånd - en möjlig ekvation?
"Inledningsanförande av försvarsminister Sten Tolgfors. Därefter följer en diskussion om svårigheter och möjligheter med civil-militär samverkan vid internationella insatser.
Sten Tolgfors, försvarsminister, Annika Flensburg, Kvinna till Kvinna, Mats Danielsson, överste Försvarsmakten, Kent Härstedt, riksdagsledamot och Henrik Landerholm, generaldirektör Folke Bernadotteakademin. Moderator: Staffan Dopping."

Frågor från publiken, här på bild Insatschefen, generallöjtnant Anders Lindström. Jag tycker att bilden är mycket talande för den nivå som ofta hölls inte bara i paneler utan även i publiken under veckan.

Vem behöver Almedalen 2018? Framtidsspaning. Jakop Dalunde, språkrör Grön ungdom Katrine Kielos, vik. chefredaktör Dagens Arena, frilansande skribent och författare Nyamko Sabuni, integrations- och jämställdhetsminister med ansvar för demokratifrågor Hanna Hallin, ordförande LSU, Sveriges ungdomsorganisationer Heidi Avellan, politisk chefredaktör Sydsvenskan Moderator: Cecilia Garme, fd politisk reporter på Expressen

Från vänster i bild: Widman, Enström, Mattsson, Juhålt.

Försvarspolitik - Hur ska morgondagens militära försvar se ut?
Vilka beslut behöver vi fatta idag för fortsatt fred och frihet i framtiden?
Det är relativt enkelt att identifiera dagens försvarspolitiska problem men hur påverkar de beslut vi fattar i dag våra förutsättningar för fred och frihet i framtiden?
Folk och Försvar inbjuder till en diskussion om vår försvarspolitik och det viktiga beslut som ska fattas om Försvarsmaktens framtida utformning. I vilken riktning är vårt militära försvar på väg och vad är det för militärt försvar vi behöver i morgon?

Sten Tolgfors, försvarsminister, Karin Enström (m) ordförande i försvarsberedningen,
Håkan Juholt (s) ledamot i försvarsberedningen, Allan Widman (fp) ledamot i försvarsberedningen, Ola Mattsson, Svenska Freds- och skiljedomsföreningen, Anders Lindström, Försvarsmakten. Moderator: Lars Ekeman, generalsekreterare Folk och Försvar.

Fri invandring - överlever välfärden?

En kanske något provocerande titel kan tyckas men samtalet som fördes var förhållandevis balanserat. Lite löjligt blev det dock när Lundby-Wedin spelade oförstående inför att en något ökad lönespridning ger fler ungdomar och invandrare jobb.

Moderator: Frida Johansson Metso, ordförande för Liberala ungdomsförbundet. Panel: Vanja Lundby-Wedin, ordförande LO, Kristina Mattsson, författare till boken "De papperslösa och de aningslösa", Andreas Bergh, välfärdsforskare Ratio.

Partisekreterarna i utfrågning på Alliansens dag i Almedalen.

Jag upplevde att partisekreterarna höll en öppenhjärtlig och lättsam nivå och bjöd på sig själva. De här fyra och deras goda förmåga till samarbete är en av valvinnarna 2010, en av de andra valvinnarna är Anders Borgs goda ekonomiska hushållning, en tredje är Jan Björklunds framåtsträvande skolpolitik och sist men inte minst Allians för Sverige.

Partiledarnas tal efteråt på Donners plats gjorde det mycket tydligt. Det är med Allians för Sverige som vårt land styrs bäst och det finns en stor arbetsglädje och gemenskap som tydligt framgick.

Almedalen 2008

Sedan månader tillbaka har Almedalen varit inplanerad i min kalender. Sedan några veckor tillbaka är boendet ordnat, vi blir en blandad grupp politiker från Haninge. Nu börjar sedan några dagar antalet intressanta föredrag tätna, så snart blir det dags att göra upp ett veckoschema.

Till hjälp kan man då ta Almedalsbloggen, det är en juste utgångspunkt som lär bli välbesökt.

Intellektualisera politiken

En pretentiös titel och jag lär återkomma till ämnet mer djuplodande men för stunden lämnar jag bara ett kort lästips. Förbundsordförande för Studieförbundet Vuxenskolan (SV), Berit Danielsson, avslutar sista sidan i senaste numret av impuls med raderna:

"Folkbildningens utmaning är för mig tydlig. Vitalisera demokratin - intellektualisera politiken. Vilket uppdrag, vilken uppgift!"

Det är en jätteuppgift och en jätteviktigt uppgift. Ett skrämmande exempel på det ger politikerbloggen:

"Högskolestudenter är mindre allmänbildade än befolkningen i stort. Åtminstone när det gäller politiker och samhällsfrågor."

Frågan är om det är ett resultat av att individer inte sett annan utväg än studier? Vad är fel på utbildningsnivån i svenska grundskolor och vad är fel på den svenska arbetsmarknaden?

Här ska inte politiken in och undervisa vuxna medborgare, vi ska förbättra grundskolan. Här är studieförbundens roll, här är kärnan i folkbildningens uppdrag. Förkovran av medborgare, för medborgaren utav medborgare. Gammal som ung, fattig som rik, högutbildad som lågutbildad.

Vi är alla en del av samhället och om politiken inte är tillgänglig så utestängs vissa från den delen av samhället, för samhället är mer än offentlig sektor och mer än politik.

Det första offret i krig är sanningen

Lars Adaktusson tar i SvD (29/1-08) upp hur TV4:s rapportering efter valet 2006 ändade Erica Lejonroos (m) väg till kommunalrådsposten i Sundbyberg. Mattias Lönnqvist (fp) bloggar oförtröttligt om Sundbybergspolitiken som på senaste tiden gått ännu längre från sans och vett än när Lejonroos tvingades bort, nu är hela valutgången slängd över ända.

Adaktusson skriver:

"Att inte erkänna övertramp har under lång tid varit något av en betingad reflex inom journalistkåren. Till skillnad från exempelvis amerikanska medier har ansvariga utgivare och publicistiskt ansvariga i Sverige länge levt i föreställningen att mediernas trovärdighet hotas om egna misstag erkänns.

I själva verket är det tvärtom."

Dessutom anser jag att vi som mediakonsumenter måste ställa kvalitetskrav och ifrågasätta, här gör bloggar ett jättearbete! Kudos bloggsfären!

Exempelvis Per Westberg när han skriver om bortgången av Tysklands siste veteran från första världskriget och bl.a. påpekar översättningfel i SvD 26/1-08. Ett annat exempel är Timbros inspelning av Johan Norbergs recension av Naomi Kleins bok Chockdoktrinen som jag hittade genom C.L.K. Aqurette (m) . Norberg ger en annan bild av boken än DN som jag också länkar till.



Det är dags att på allvar lyfta debatten och för att göra det tror jag att fler behöver ställa de där obekväma frågorna till politiker. Vad vill du göra och hur ska du uppnå det? Vad är då så obekvämt med de frågorna? Är det inte precis det som en politiker vill tala om? Jo, men om frågan sedan åtföljs av problematisering så börjar vi nå framgång. Med en hög bildning hos allmänheten, ibland refererat till som medelklassen, kommer inte politiker och journalister som Klein undan med ologiska resonemang, i lika stor utsträckning.

Jag tror mycket på grundskolan i Sverige. Det är redan i grundskolan som medborgaren ska ges instrumenten för att förstå och påverka vår omvärld. Därför måste också grundskolan bli bättre på att ta upp hur politik fungerar och vad olika ideologier står för. Vidare behöver utfall av ideologier belysas men framför allt behöver ideologier problematiseras.