Budgetregler och budgethantering

En pragmatisk lösning - anta alliansens budget! Jag tror det i stort är vad som också bör ske i kommuner som Haninge, oavsett majoritet. 


Här i kommunen antar vi budgeten redan på sommaren och skapar de långsiktiga förutsättningarna för nämndernas budgetarbeten inför kommande år. Skulle det kastas om efter ett val så är risken uppenbar att det blir ett rundhänt hanterade av skattemedel. En mandatperiod är lång och det kommer fler budgetar. Dessutom går det att förbereda tilläggsärenden under året, om det skulle vara nödvändigt.


Märkligt nog ska statsbudgeten läggas kort efter riksdagsvalet och även om det inte är samma press i kommunerna så riskerar resultatet att bli detsamma - slöseri.

MIPIM - vad är det kommunpolitiker gör i Cannes?

För tredje året i rad var jag och andra ledande politiker, i år är dessa Martina Mossberg (M) och Robert Noord (S), samt tjänstemän i Cannes på den internationella fastighetsmässan MIPIM.

Stockholmsregionen arbetar gemensam för att marknadsföra oss. Mässan är en del av detta. I övrigt är det dagar med möten, seminarier och möjlighet att få en inblick i hur andra regioner lägger fram sina fördelar.

Jag tog mig tiden där nere att också göra några korta Youtube-filmer och laddade upp, se nedan. Länkar även till Londons borgmästares tal.

Har du frågor eller funderingar kring fastighetsfrågor, investeringar eller byggande är du välkommen att kontakta mig alternativt kommentera nedan.

Vänliga hälsningar,

Peter Olevik Dunder (FP)
ordförande i stadsbyggnadsnämnden och ansvarig politiker för Haninge kommuns investeringar

---

Tredje filmen: Attefallhus

Andra filmen: Investeringsvilliga fonder

Första filmen: Home of Spotify

Londons borgmästare Boris Johnson i Cannes 2014.

Infrastruktur för cykling skriver jag om på Newsmill

Skriver idag på Newsmill om cykelinfrastruktur och spenderar hela dagen på Nederländernas ambassad i Stockholm för att lära av dem som lyckats riktigt väl. Kort kan sägas att:
 
Cykling i vår region ska vara ett bra sätt att ta sig fram både för den bekväme motionären och vardagspendlaren som väljer cykeln. Det behöver vi politiker bära med oss.
 
Enligt den statliga cykelutredningen är vi i vår region är mer benägna än svensken i gemen att cykla längre sträckor och vi som region har en trängselproblematik att hantera. Därtill är cykelvägar mindre kostsamma än alternativen är. Detta är extra aktuellt nu när länsplanen överöses med nya objekt och en utdragen tid medan pengaregnet knappt duggar.

För Haninges del är 2013 ett spännande cykelår. Stadsbyggnadsnämnden, där jag är ordförande, beslöt i strategi och budget för 2013 bland annat följande: “Under 2013 stärker vi det offentliga rummets ställning genom framtagande av arkitekturprogram, parkplan och revidering av cykelplan.”'

Cykelplanen från 2010 är det kommunala dokument i Haninge som bland annat beskriver vilka cykelvägar som ska byggas ut. 2010 är med kommunala mått nyss, ändå finns anledning att redan revidera planen. Idag vet vi mer och vi vet också att det finns saker vi inte vet så som var folk cyklar. Egentligen är främst den statliga vägen från Västerhaninge till Berga och Årsta havsbad som idag med säkerhet kan sägas vara viktigare än annat i cykelsammanhang i Haninge. Övriga investeringar identifierade 2010 behöver kunna ifrågasättas för att vi ska vara säkra på att maximera samhällsnyttan.

Årets karta, cykelkartan över Haninge (se bild), hoppas jag kan vara både till nytta och glädje men även till inspiration för andra. Därtill ska vi ta nya steg för att förbättra för cykling och cyklister. Vi behöver samla data om beteende, göra information tillgänglig i appar och sist men inte minst bygga ut cykelinfrastrukturen rätt.

Peter Olevik Dunder (FP)

Trängselskatter visar vägen mot framtiden

Denna text är tidigare publicerad i Dagens Samhälle 2013-02-20, se länk.

Trängselskatter visar vägen mot framtiden 20 februari 05:30 2013 | Peter Olevik Dunder ordförande (FP) stadsbyggnadsnämnden och politiskt ansvarig för Haninge kommuns investeringsfrågor:

Vägavgifter har kommit för att stanna. De behövs som ett sätt att delfinansiera framtida investeringar och en utbyggnad av välfärden. 

Vad som bör och inte bör finansieras med offentliga medel är en relevant frågeställning som behöver upp på agendan. Särskilt i den kraftigt växande Stockholmsregionen där mycket byggs ut. Även om Stockholmsregionen är tätt sammanvävd gör kommunerna i vår region utifrån sina förutsättningar egna vägval. Haninge växer med 1 000 invånare per år och står som andra växande kommuner inför utmaningen att på kort tid investera mycket nytt. Det behövs nya skolor och förskolor, nya äldreboende, nya vägar och större reningsverk.

Till det ska läggas att vår region under miljonprogramsåren växte kraftigt och byggde mycket då. Tyvärr står sig miljonprogramsskolorna inte lika länge som äldre tiders läroverksbyggnader. Sålunda står kommuner nu inför att samtidigt som miljonprogrammets skolor rustas också bygga nytt.

Politik handlar om värderingar, det handlar också om att göra avvägningar och om att ta ansvar. Framtidens välfärd behöver finansieras och då är det rimligt att de som gör vinster på nyexploateringar i vår växande region också är med och bär kostnader.

Det finns alternativ till att skattekollektivet betalar. Vägsamfälligheter kan vara bra men också en belastning. Underhållsnivå och snöröjning beslutas och bekostas av de boende i ett område. Att omvandla en samfälld gata till kommunal och att höja nivån för att bland annat möjliggöra kollektivtrafik och ytterligare exploatering innebär en kostnad. Det innebär även en besparing för fastighetsägarna eftersom kommunen och skattekollektivet tar framtida drift, en kostnad som annars betalas av fastighetsägarna i samfälligheten. 

Exploateringen av ett äldre fritidshusområde till byggrätter för villor och nya styckningar ger värdeökningar som tillfaller fastighetsägarna. Här finns således både gungor och karuseller för alla inblandade parter. Sen tillkommer för kommunen behov av nya förskolor med mera och den notan skicka till skattekollektivet. Så även med avgifter finns en betydande offentlig finansiering.

Avgifter kan möta starkt motstånd, ta till exempel motståndet vid införande av trängselskatten i Stockholm. I dag är de flest överens om att trängselskatten har varit positiv för regionen. Intäkterna kan dessutom användas för att finansiera viktiga investeringar. Samtidigt kan avgifter som dessa förfelas om de skjuter i höjden utifrån nyinvesteringsbehov istället för att behålla kopplingen till syftet, för trängselskatten framkomlighet i den täta staden. På samma sätt ska avgifter för gators utbyggnad sättas i relation till en nyttighet, sen bidrar intäkterna till att lätta på bördan för skattekollektivet.

För att möte framtidens behov måste lösningar som går utanför den traditionella finansieringen upp på agendan. När det gäller utbyggnad av vägar är avgifter ett sätt men formerna måste diskuteras. Dagens system för uttag av gatukostnader har brister och det ligger ett ansvar på oss politiker att hitta rättvisa och förutsägbara system för avgifter som tas ut från medborgare.

Haninges ekonomi är god

72,3 miljoner kronor plus visar Haninge kommuns preliminära bokslut för 2012. 72,3 miljoner utgör cirka 2,1 % av skatter och generella statsbidrag. Kommunens verksamheter har ökade budgetramar (se punktlista nedan) och engångskostnader om 60 miljoner kronor har kunnat betalas 2012. Detta är bra.

Engångskostnaderna om 60 miljoner utgörs av tre poster á 20 miljoner. En medfinansiering av planfri korsning i Tungelsta då Nynäsbanan byggs ut. Ytterligare en medfinansiering inför ny pendeltågsstation i Vega. Samt nedskrivning av före detta Jordbromalmsskolan som en förberedelse inför framtida rivning som ger plats åt bostäder.

Låne- och pensionsskulder för kommunen är fortfarande höga. Soliditeten ligger cirka 15 procentenheter under snittet i riket. Detta är mindre bra, men förutsatt fortsatta överskott går det att åtgärda. Att budgetera 2 % av skatter och generella statsbidrag i överskott är därför ett minimum.

• Bokslut 2012 (prel): överskott 72,3 MSEK, verksamhet 3 400,9 MSEK. Skattesats 19,78. 
• Bokslut 2011: överskott 45,8 MSEK, verksamhet 3 286,0 MSEK. Skattesats 19,78. 
• Bokslut 2010: överskott 142,7 MSEK, verksamhet 3 130,8 MSEK. Skattesats 20,08. 
• Bokslut 2009: överskott 94,2 MSEK, verksamhet 2 974,9 MSEK. Skattesats 20,08. 

Haninge växer! 1 000 nya invånare per år. Utbyggnad av förskolor, grundskolor, ny yrkesgymnasieskola, nya gruppboenden och utvecklingen av den regionala stadskärnan är prioriterade satsningar framöver. Likaså kommer hantering av kommunala fastigheter byggda under miljonprogrammet behöva ske.

Under våren 2013 kommer årsredovisning behandlas och beslut klubbas om nämnder och styrelsers resultatöverföringar mellan år. Haninge har modellen att nämnder och styrelsers. Parallellt kommer budget för 2014-15 att börja arbetas med och till sommaren antas.

Det är stora utmaningar vår kommun står inför och det förpliktigar till stort ansvarstagande. God kommunal service och ekonomisk hushållning ska levereras.

Folkpartiet Haninge har 20 års erfarenhet av att sitta i majoritet och att ta ansvar. Vi som idag är ledande företrädare i FP hade inte lämnat grundskolan när det begav sig. Vi har ett arv och ett ansvar som vi tar på största allvar. Vi kan vara stolta över vad våra liberala föregångare gjort men vi kan inte nöjda slå oss till ro.

Haninges ekonomi är och ska vara god, den kommunala servicen ska utvecklas och på sikt bör även skatten kunna sänkas.

Peter Olevik Dunder

se gärna även haninge.nu samt denna Youtubeintervju av FP-kollegan Niklas Frykman i Eskilstuna

Avgå! Ingen...

Avgå, alla! Ett uttryck för upprördhet och den enklaste lösningen för ansvarsutkrävande. Tyvärr vore notan orimlig om riksdagsledamöterna alla avgick nu. 

Jag vill heller inte att de många duktiga och hårt arbetande riksdagsledamöter Sverige har ska packa sin kappsäckar för att dra sin kos. Däremot ska de ställas till svars, oavsett när allmänna val hålls.

Avgångna ledamöter som lever på inkomstgaranti, så kallad politikerpension, har mycket att förklara. Notan som skickades till skattebetalarna 2011 var 63,3 miljoner kronor. Lägg därtill vad kommuner och landsting utbetalar. Riksdag & departement 2012-03-12.

"De som utnyttjar inkomstgarantin i högst utsträckning är tidigare ledamöter för Vänsterpartiet och Socialdemokraterna (63 respektive 59 procent av ledamöterna), följt av Miljöpartiet (40 procent). För allianspartierna är sifforna som följer: Kristdemokraterna 31 procent, Centerpartiet 23 procent, Moderaterna 13 procent och Folkpartiet 13 procent." Dagens Nyheter 2012-05-13.

Äntligen diskuteras på allvar att ändra systemet. Men bara för nyvalda 2014. Omvalda ska fortf omfattas av äldre frikostiga regelverk. Gävleborgaren Anders W Jonsson fick i SVT 2013-01-24 säga samma som han sa i TV4 2012-11-30, det blir ett märkligt system med ett A- och ett B-lag. En adel och de nyvalda.

Politiker som tjänstgör i riksdagen eller på annat håll på hel- eller deltid bör de (och jag) liksom andra ha pensionsvillkor som andra, dvs tjänstepension. En omställningsförsäkring är också rimligt, liksom det är för andra. Däremot bör inkomstgarantier, det som populärt kallas politikerpensioner, tas bort. De är skapade i en annan tid för ett annat samhälle än dagens. Sosseadelspriviligier hör inte hemma i ett modernt samhälle. Inkomstgarantier oavsett vem som inrättat hör inte hemma i ett modernt samhälle, de sprider dessutom en vrångbild många hårt kämpande politiker oförtjänt får dras med.

Äntligen! Rationell regional indelning

Jag befann mig i måndags på de småländska vägarna och lyssnade till P4 Radio (godtyckligt län) när jag hörde nyhetsrapporteringen om nya länsstyrelser. Nu har jag själv läst valda delar av slutbetänkandet också. Min nyfikenhet för ämnet effektiv regional indelning har gjort att jag följt frågan och väntade på utredning. Så kom då äntligen slutbetänkande från den av regeringen tillsatta utredningen om den statliga regionala förvaltningen: Statens regionala förvaltning med den mycket passande underrubriken – förslag till en angelägen reform. (SOU 2012:81)

Ingen kunde väl på allvar tro att Hallands och Gotlands regionbildningar skulle utgöra modell för en rationell statlig indelning av riket? Även om jag undrat både en och tre gånger vad som skulle göras från staten. Utredningen konstaterar sakligt (sid 216) att dessa och andra regionbildningar ansökningar för att få ansvara för de regionala utvecklingsfrågorna är helt fristående från processen att lägga samman landsting, dvs som skett med region Skåne och Västra Götaland.

Vidare konstaterar utredningen (sid 214) att "De iakttagelser vi har gjort av statens nuvarande regionala organisation gör att vi ser det som uteslutet att invänta eventuella framtida sammanläggningar av landsting." Jag blev även klart positivt överraskad av det pragmatiska greppet (sid 212) att "Länsgränserna lämnas oförändrade. En länsstyrelse ska kunna ansvara för ett eller flera län." Snipp, snapp, snut så var sagoargumenten mot rationell statlig indelning slut.

Sen går det inte att vara alla till lags. Utredningen påtalar att de förhållit sig "till de initiativ eller pågående processer som finns vad gäller sammanläggningar." T ex att Uppsala, Sörmland och Västmanland hålls samman. Vilket närmast är att se som att Maria Wallhager (FP) m fl som arbetade för en mälarregionbildning fick rätt. Jag skulle närmast benämna det ett Stockholms län två eller Stockholms län yttre bildas med den sammansättningen. Långsiktigt blir steget kanske att likt Stockholms stad och län en gång lades samman i framtiden också slå ihop detta nya yttre län med ett dagens befintliga inre län. Alla kan som sagt inte bli nöjda. Någonstans ska gränser dras, fagert tal på sid 212-214 till trots. En av de saker jag där ändå fäster mig vid i utredningen, utöver det som rör Hälsingland, är sid 153: "Det faktum att nästan samtliga aktuella myndigheter i sin nuvarande regionala indelning har valt att samla de fyra nordligaste länen i en enhet tyder på att de utifrån sina verksamheter bedömt detta som mest ändamålsenligt." Hur kan utredningen då landa i både sitt huvudförslag och sitt alternativförslag att dela dessa fyra län i två?

Historiska indelningar har tagit oss dit vi är idag. Det är historiska indelningar som levt kvar utan att frågan ställts vilka syften de tjänar. Likt frågan om statliga regionala nivåer behövs (sid 171) som nu utredningen besvarar vilket är sunt att ifrågasätta. Det gäller att vara lite radikal istället för konservativ om vi i en föränderlig värld ska hushålla med offentliga resurser.

Det är historiska namn som ska få leva kvar för att utredningens rationaliseringsförslag ska beredas mark för (sid 212). Samma är det egentligen med våra kommuner, de gamla socknarna, men det kräver sina egna bloggposter och här fanns som samhällsdebattören Gunnar Wetterberg påpekat vid fastighetsmässan i Stockholm även de gamla häraderna. Även Folkpartiets partisekreterare Nina Larsson har skrivit behovet av kommunreform på Aftonbladets debattsida så helt ensam är jag inte att även vilja debattera rationalitet och bärkraft i kommunerna.

Län, landsting och landskap. Sverige har samtidigt en annan regional och historisk indelning utöver dessa nämligen den numera före detta statskyrkans stift. 13 stycken är Svenska kyrkans stift och de flesta har anor sedan medeltiden vilket bräcker till och med länen! Några snabba pennstreck och ny statlig regional indelning, med historisk förankring, är klart. Nej - det vore förmodligen inte den rationellaste indelning som då blev men det skulle åtminstone undvika mellanting som nya Stockholms län två där halvmesyrer är risken.

Månne en vurm för kyrkan eller månne för att jag är hälsing så faller det sig åtminstone naturligt att landa i liknande tankebanor som den parlamentariska gruppen för regionbildning i Gävleborgs län (sid 215)  framfört "att Gävleborg inte vill ha någon ny statlig gräns mellan länen Gävleborg och Uppsala." Jag är dock av åsikten att en helt rationell indelning förutsätter att dagens gränser tänks bort och bryts. Därför är min förhoppning att regionbildningen sker kring regionala städer som Sundsvall och Uppsala/Gävle. Hälsinglands kommuner kan sedan välja vart åt de ska orientera sig, norr eller söder. Frågan ligger nu bortom statlig geografi och får komma i nästa steg då det är sammanläggning av landsting som är på tapeten.

På det hela taget är dock utredningens förslag mycket bra enligt min mening, några norrländska gränser till trots. Det är läge att reda upp vad en länsstyrelse bäst fyller för funktion och _det_ gör utredningen (sid 171 mm). Det är även hög tid att ensa den statliga indelningen så att samordning underlättas. (Jmfr Arbetsförmedlingen och Trafikverket och alla andra statliga myndigheter vars gränser skurit genom landet med sig egen logik. Sid 128)

Superbra att utredningen också delar Ansvarskommitténs bedömning och öppnar för att tillsyn förs från kommuner till länsstyrelsen (sid 202). Kommunernas funktion behöver i likhet med länsstyrelsens ifrågasättas och gärna utvärderas mot kriterier.

De pragmatiska förslagen bådar gott och jag hoppas denna utredning (ansvarskommittén 2.0?) ger regeringen vad den saknat hos ansvarskommittén (förankring?) och gör att regeringen kan agera. Sverige har väntat länge nog.

Tack Axel Oxenstierna (1583-1654) för nuvarande indelning (med några justeringar) den har tjänat Sverige väl men likt annan lagstiftning från 1600-talet kan den ha sett sitt bäst-före-datum.

Plasten i Östersjön

När jag med Gröna Liberaler besökte Bryssel i våras talades bland annat om plastskräpet i Östersjön och frivilligorganisationer som plockar skräp längs Östersjöns stränder.

Plastskräpet uppmärksammas nu också i finsk media: Östersjöns stränder skräpas ner med plast | www.ostnyland.fi. Det har blivit ett mycket utsatt hav och även med framsteg Folkpartiet fått till som HaV eller Österjöambassadör kan vi inte slå oss till ro.

Östersjön försvarades historiskt av flottor och fästningar, bilden till vänster är på mig vid Vaxholms kastell i somras. Ryssland rustar upp sin flotta och sitt marininfanteri, Sverige har samtidigt demonterat stora delar av sin. Det behövs både ökat militärt sjöförsvar från Sveriges sida men också att Östersjöfrågorna tillåts ta plats i miljödebatten. Allt för mycket kommer vårt hav i skymundan och vi har inte råd att låta det vara så.

Bort med skygglapparna, bort med plasten och fram för ett hållbart nyttjande av Östersjön.

Borde Barkaby betala?

Tullinge och Barkaby är två fd militära flygplatser i länet. Flygflottilijerna är nedlagda och infrastrukturen har sålts till kommunerna av staten. Sedan har det fattats kommunala beslut i Botkyrka respektive Järfälla kommun om att bygga bostäder på områdena.

Kapitalförstöringen dessa kommunala beslut innebär torde få vilken skattebetalar som helst att gråta blod. Dessutom tar dessa kommuner hem vinster utan att medel avsätts för nya flygplatser i länet. Behovet av flygfält för allmänflyget kvarstår och att förstöra de avbetalda fd militära flygplatserna utan att samtidigt skapa någon ersättning är, utan underdrift, suboptimerande.

Min Volvo V70 (som förvisso är en gasbil) drar när den går på bensin mer bränsle än ett modernt östeuropeiskt flygplan. Hela bränsleförbrukningen hos allmänflyget är försvinnande liten i jämförelsen med bilar eller linjeflyg. Ändå används stundtal känslomässiga miljöargument helt utan täckning i verkligheten.

Förra sommaren landade jag efter besök i Trollhättan på gräsflygfältet utanför Kungsängen. Taxi var så ovana att köra dit att jag fick guida dem via mobilen. Efter taxifärd vidtog resa med pendeltåg söderut. En etablering i Haninge ligger strategiskt både för en regional stadskärnebildning samt för Stockholm centralt. Pendeltåg, dirketbussar och motorväg ger mycket goda förbindelser och tills för några år sedan fanns flygverksamhet (helikopter) vid Berga.

Ett anläggande av en asfaltbana är dessutom tystare än en gräsbana. Motståndet är lägre på asfalt än gräs varför flygplanet fortare kommer upp i hastighet för att lyfta, enligt AOPA. Ett flygfält med asfaltbana är således bättre för såväl flyget och som omlandet än det mer pitoreska med gräs.

Förutom privatflyget och försvaret finns även affärsflyget och den konkurrensfördel för företagen i stråket Globen-Norvik det skulle vara med tillgång till affärsflyg tål att lyftas fram. Särskilt som Swedavia (fd Luftfartsverket) för en månad sedan sagt upp avtalet med privat- och lätt affärsflyg på Bromma!

Politisk plattform 2011-2014 undertecknad

I måndags undertecknades den nya politiska plattformen. Samma fem koalitionspartier fortsätter således att styra Haninge ytterligare fyra år.

Förhandlingarna har pågått sedan valet och det är en väl förankrad plattform som nu undertecknats.

Folkpartiets politik återfinns i mycket stor utsträckning i dokumentet och vi kunde redan för några veckor sedan gå ut med nyheten att skatten sänks med 30 öre från och med 2011.

Länk till kommunledningens blogg.

Länk till kommunens hemsida.

Hans Bergström drar en lans för Jan Björklund

Både och är bäst skriver Bergström och avslutar med 'Kan ingen klarsynt, tung politisk kraft utropa ”ja till både vägtullar och kringfartsleder”, ”ja till både aktiv innovationspolitik och tillväxtvänlig skattepolitik”? Kanske rentav våra fackliga ledare?' men mellan raderna läser jag in; kliv fram Jan Björklund, du har verktygen.

Möjligheten att föra en kontracyklisk finanspolitik är en av de saker Bergström tar upp och som Björklund och mitt eget parti vurmar för. Själv är jag inte fullt ut övertygad om förträffligheten i att förändra reglerna kring kommunernas balanskrav. Nu ska frågan i alla fall utredas så får vi se om den skulle ge vid handen att fördelarna överväger med att förändra spelreglerna. Dock bör åtminstone en ny skattereform genomföras, vilket min partivän Karin Pilsäter förslår.

Jag anser att regeringen bör fortsätta på den inslagna linjen: "Alliansregeringens samlade resurstillskott till kommunsektorn blir med detta besked nästan 28 miljarder kronor högre 2010 jämfört med 2006. Det innebär att kommunsektorn får viktig hjälp att hantera en snabbt uppkommen svår ekonomisk situation. Det till trots kommer det att krävas betydande politiskt ledarskap och åtgärder för att nå ekonomisk balans i många kommuner och landsting." Samtidigt bör en ny skattereform utredas.

Kommunalt självstyre skapas inte genom statliga allmosor eller ökade möjligheter till skuldsättning, (ty den som är satt i skuld är inte fri*), istället är det genom att förändra skattesystemet samt värna finansieringsprincipen som vi skapar större långsiktighet för kommunsektorn.

* Andra teoretiska utfall kan diskuteras/problematiseras längre.

Är det moraliskt rätt av kommuner att leva av staten?

Regeringen har sparat i högkonjukturen och även realiserat tillgångar som Absolut Vodka till stort gagn för folkhushållet. Även kommuner har ett ansvar att spara i ladorna, men kommunalt självstyre till trots så är Sverige uppbyggt som en enhetsstat och det är riksdagen som dikterar villkoren för kommunerna.

Den kommunala skattebasen har inte samma bredd som staten och även om staten får lida när a-kassorna stjäl mer utrymme så är det kommunerna som står för det yttersta skyddsnätet. 

Samtidigt ska inte det yttersta skyddsnätets del av den kommunala ekonomin överdrivas. Den stora påverkan som kommer att ske i kommunsektorn är som SKL påpekar, att alla verksamheter ser om sitt hus när intäkterna viker.

Skattesänkningar som jobbskatteavdrag har varit mycket genomtänkta och bidragit positivt till samhällsekonomin. Nu är det läge, inte bara för riktade extrapengar till kommunsektorn utan även riktade satsningar för ökad efterfrågan på tjänster.

HUS-avdraget, det sammanslagna RUT- och ROT-avdragen, är en sådan mycket påpasslig regelförenkling.

Helikoptrar till MSB - myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Häromdagen kom Helikopterutredningen med sitt betänkade vilket jag tycker var en i stort glädjande läsning, förslagen radas på varandra av Leni Björklund men jag saknade bl a ett vågat grepp. Tänk vad fint det vore om allt flyg i offentlig tjänst rationaliserades. En militär del, en civil myndighetsdel samt en civil upphandlad del. Nu blir vi kvar med kustbevakningsflyg och polisflyg samt att brandflyg... fortsätter att vara spritt.

På ett närliggande område tas från årsskiftet ett klart och tydligt steg i rätt riktning är i alla fall att Statens räddningsverk, Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för psykologiskt försvar slås samman till Myndigheten för samhällsskytt och beredskap. Där anser jag att det offentligas behov av helikoptrar också ska samordas också, och inte hos Sjöfartsverket som föreslås i helikopterutredningen. Visserligen är det SAR-helikotrar Sjöfartverket får ansvar för men lägg då till landstingens behov av ambulanshelikoptrar, räddningstjänsternas behov av brandflyg och brandhelikoptrar vilket idag är spritt på flera håll och slutligen även polisens, tullens och kustbevakningens behov.

Här finns som jag ser det stora möjligheter till samordningsvinster. Ett spännande nytt grepp är i alla fall att MSB bloggar! Det tycker jag känns bra för framtiden.

Budgetar

Den ena tar vid den andra, ständigt är det någon budget som är på uppsegling, under beredning eller ska fastställas.

Nu i helgen var det bostadsrättsföreningen som satte budget för 2009. Innan dess har det varit nämndernas detaljbudgetar för 2009 och ingen kan ha undgått budgetproppen som var en riktig följetong i media.

Vissa av de här är jag mer inblandad i skapandet än andra, vilket säger sig självt. Mycket blir dock att läsa in det andra tagit fram och sedan ta ställning till eller förhålla sig till det. Sunt förnuft, allmänbildning och mål för budgeten räcker långt trots att jag bara läst nationalekonomi men det kanske börjar bli dags för studier i företagsekonomi på sidan om jobb och annat? Ska bara leta mig igenom vardagen och prioritera bort något.

CAP is CRAP

Bidragssamhället som bakåtsträvare så ofta förfäktar borde få sig en törn när de kan läsa om CAP (Common Agricultural Policy). SR citerar Bohuslänningen och skriver:

"Coca-Cola får jordbruksstöd av EU
Det är inte bara bönder som får jordbruksstöd av EU. Även företag som Göteborgs Kex och Coca-Cola håvar in miljoner.

Skälet är att de använder socker i sina produkter och får därmed
exportbidrag, ett av de mera omstridda jordbruksbidragen.

För att få exportbidrag ska man använda EU-producerade jordbruksvaror i
tillverkningen och exportera utanför EU, skriver Bohusläningen.

Någon hälsoaspekt finns inte med, säger Harald Svensson, chefsekonom
vid Jordbruksverket, till tidningen.

Göteborgs Kex fick sammanlagt 31 miljoner i EU-bidrag mellan 2000 och
2007. "

Criticism of the CAP
The CAP has been roundly criticised by many diverse interests since its inception. Criticism has been wide-ranging, and even the European Commission has long been persuaded of the numerous defects of the policy. In May of 2007, Sweden became the first EU country to take the position that all EU farm subsidies should be abolished (except those related to environmental protection). Wikipedia

Bock i kanten för Almedalen 2008

Nu väntar nya spännande områden att sätta tänderna i bl.a. regionfrågan och FRA-lagsfrågan.

Beslöt mig i går för att hoppa över vänsterns dag i Almedalen och tog färjan hem i morse istället, väl hemma läser jag till min stora glädje att Magnus Andersson och Per Ankersjö m.fl. tar tag i och startar sökandet efter en konstruktiv lösning i FRA-frågan.

Gårdagen bjöd för övrigt på några riktiga höjdpunkter och främst av dem alla var moderaternas (det var ju ändå deras dag igår) ekonomisk-politiska seminarium. Anders Borg var fenomenal och gav tillsammans med Cecilia Hermansson - Swedbank, Stefan Lundgren - SNS och Ann-Sofie Kolm - Finanspolitiska rådet en överblick över det ekonomiska läget och vad som kan, bör (eller ska) göras i budgetproppen och på lite längre sikt. I publiken satt tungviktare som Urban Bäckström och det gjorde att frågorna till Borg och panelen höll en hög nivå. Det är tryggt och bra att vi har Anders Borg som finansminister. Nästan så bra att ett "Halleluja!" skulle kunna vara på sin plats. Men jag låter bli att utbrista i religiösa metaforer för det här var inget väckelsemöte utan ett i allra högsta grad jordnära och konkret seminarium.

Fullt lika imponerad blev jag inte av Per Schlingmanns flört med de gotlänningar som kommit till Almedalen för att lyssna på Fredrik Reinfeldt. Att moderaterna är emot regioner är ett problem. Det blir inte bättre av att de ägnar sig åt att vara populistiska och mena att de räddar Gotland från att bli en del av fastlandet. Retoriken är på nivån "Inte ska man väl lägga ner Halland".

Jag yppade mina åsikter för de Liberala studenter som jag stod tillsammans i Almedalen och det irriterade tydligen HG Wessberg så mycket att han kände sig tvungen att vända sig om ryta i. Nu ska man kanske inte öppna mun som jag gjorde två meter från Anders Borgs SÄPO-vakter men det gick om än inte obemärkt så åtminstone ostoppat förbi.

Helikopetrar

Satt i förrgår på Mosebacke och blev nyfiken på varför en polishelikoter cirklade ovanför Söder, tack för internet i mobilen! Såg att Per Westberg uppmärksammat det också. Det var en brand i ett lägenhetshus då, nästa gång kanske det är en skogsbrand. SvD/TT tog upp att försvarets helikoptrar blir färre när Hkp4-systemet läggs ner. (Länk till försvarets egen artikel.)

"Det kommer att dröja till 2011 innan antalet är på samma nivå som i dag. Men
att göra på något annat sätt är inte möjligt, menar Anders Silwer. [flygvapeninspektör]

- Oavsett när Försvarsmakten byter helikoptersystem så kommer det att uppstå ett glapp. Eftersom det är samma personal som kommer att jobba med båda systemen måste det bli så. Det tar lite tid att omskola personalen, säger han.

Försvarsmakten har inte heller tillåtelse att dimensionera sin verksamhet efter det civila samhällets behov av stöd.

När helikopter fyra försvinner kan försvaret inte bedriva någon ubåtsjakt förrän
2014, då den nya typen helikopter 14 ska vara utrustad med den tekniken."

Jag kan i mitt stilla sinna tycka att statliga helikotrar bör finnas inom en organisation samt utrustas och bemannas för att klara hela spektrat av attack (bl.a. ubåtsjakt), transport (sjukvård, soldater eller en hängande last med vatten), spaning (trafikövervakning, insatsledning, ubåtsjakt).

Lissabon och fler steg för ett bättre EU

Tjänstesektorn är personalintensiv och kan vara en ingång på arbetsmarknaden för många unga. Sektorn har tyvärr inslag av svartarbete, nu kommer Sverige bli av med en del svartarbete och dessutom får fler jobb ++

Regeringen presenterade idag förslaget att sänka arbetsgivaravgifterna för alla under 26 år till 15,74%. Principen att enkla regler är bra står finansminister Anders Borg bakom, men talar ändå om att det varit bättre om förslaget kunnat gälla endast tjänsteföretag. Jag tycker att dagens förslag är bra, till och med bättre än ett förslag där endast en sektor får lägre avgifter. DN citerar Borg:

"- Den slutsats jag drar är att man ska vara försiktig med komplicerade förslag.
Men sedan kan jag också säga att jag inte är en stor vän av europeisk byråkrati.
Europa står i spagat på grund av byråkratiska regler. Problemet med det förra
förslaget är det bidrag som EU-kommissionen gjort med begränsningarna, sade
Anders Borg på presskonferensen."

Borg sa lite mer i sammanhanget än vad DN citerade, bland annat

"... jag är inte en stor vän av europeisk byråkrati. Jag tycker det är oerhört
frustrerande att man [regeringen och EU-kommissionen] har samma uppfattning om effekten av förslaget och så sitter man [EU] med ett regelverk från 1950-talet."
samt "Europa står i spagat mellan Lissabonstrategin och byråkratiska regler. Det måste vi ta oss ur."

Länk till regeringen, citaten 24 minuter in i sändningen.

Sverige måste vara pådrivande för att EU:s byråkrati både minskar men även moderniseras. En demokrati behöver en byråkrati, men den ska vara ändamålsenlig för demokratin och den ska vara i fas med verkligheten. Statsstöd är inte en bra väg att vandra, det kunde EU enas kring redan tidigt, men nästa steg blir tyngre att ta när särintressen kämpar emot. Särintressen som är allt från lantbrukare i vissa länder till byggnad(s) i Sverige, de vill inte ha en solidarisk värld. Hur förklarar man annars försvaret av CAP eller motståndet mot EG-domstolens beslut i Vaxholmsmålet?

Nu kommer fler ungdomar få jobb i och med att personalkostnaderna minskar, lönerna hålls samtidigt fortfarande uppe. Här finns bara vinnare, stat och kommuner genom att färre går på bidrag, företagen genom att de kan anställa fler och den enskilde som får jobb! Win-win-win!

God ekonomisk hushållning i Haninge kommun

Kommunens överskott 67 miljoner kronor + realisationsvinster och exploateringsvinster.

67 miljoner i ett bokslut på 2 705 miljoner är 2,5%. Med andra ord uppnås målet med God ekonomisk hushållning i Haninge kommun. Sveriges kommuner och landsting, SKL, rekommenderar minst två procents överskott.

Vidstående resultaträkning är från kommunens bokslutskommuniké, länk.

Jag är glad att vara folkpartist och att tillhöra en majoritet som tar ansvar även långsiktigt.

Miljöpolitik, kan den vara annat än liberal om den ska fungera?

Kvällens ämne för Liberala gruppen var Liberal, frihetlig miljöpolitik. Lene Johansson, Sofia Arkelsten och Magnus Andersson talade alla, i nämnd ordning. Intressant som vanligt vid Liberala gruppen, diskussionen tar alltid en annan vänding när det är frihetliga som diskuterar än när socialister, liberaler och konservativa ska debattera. För precis som framkom ikväll så är det med frihandel, tillväxt och utveckling som vi löser miljöproblem. Sen ska inte miljöpolitik vara ett separat område utan integrerat. Se helheten!

Helheten är att vi lever på samma planet och att inte bara vår miljö hänger samman utan även enskilda beslut och åtgärder verkar i en större kontext. Miljöpolitik och miljöpåverkan är inte solitärer, märkligt nog börjar debatten ibland som marknadsekonomi kontra planekonomi med socialister eller miljöproblematiks vara eller icke vara med klassiskt konservativa och det blir oftast fruktlöst.

Vi ska leva väl, förbättra för nu levande och för kommande generationer. Vi har ingen rätt att beröva kommande generationer välfärd, lika lite som vi bör beröva dagens tredje värld välfärd. Frihandel, tillväxt och utveckling är nyckelord för varje liberal och miljökämpe!